Cykelfika på Johns vis

I bland behöver det inte vara så komplicerat. Det räcker med en väl insotad kaffepanna fastspänd under sadeln, lite kokkaffe i en platsburk och varsin vikmugg.

Som i går när John trollade fram underbart gott Lemmelkaffe inte mindre än två gånger under vår cykelrunda. Där målet bara att lägga kilometer efter kilometer bakom sig på grusvägar runt Röjan och Böle. Stanna för att titta på gamla byggnader och ta någon stig här och var. Inte ha bråttom, inte rycka i någon backe eller hålla högt tempo. Bara rulla och njuta av försommaren även nått fjällen och skogarna runt Röjan och Böle.

Därför blev kaffepauserna längre än vanligt när tiden i solen på bänken framför jaktkojan och stugan vid Röjån gick fort. Det blev cykelfika på Johns vis och jag sparar på den här dagen när jämtlandssommaren lite längre fram blir tjurig och kall som den kan vara i bland.

 

Mountainbike SM i Östersund – upplev den fina stigcyklingen i området

Reklamsamarbete för Mountainbike SM 2018. 

Upplev den fina stigcyklingen i Östersund

Mountainbike-SM kommer till Östersund eller närmare bestämt Frösön, ön som kopplas samman med en liten bro från Östersund. Staden vid vattnet med fjällen som fond. I juli när SM kommer att gå av stapeln under sina fem dagar är det som allra vackrast här. De gröna ängarna med alla blommor och den blå mäktiga Storsjön.

Östersund är en stad som bubblar av cykling och har så många fina pärlor att upptäcka. Det är oftast korta transportsträckor innan stigarna tar vid och cyklingen är varierad. Från de enkla släta stigarna i spikbodarnaområdet till de lite mer rotiga på Frösöns västra och östra sida. Strax utanför stan ligger cykeleldoradot Fugelsta. Där i ett skogsområde har eldsjälar byggt stigar i många år. Lite som en bikepark men utan lift och där alla kan hitta något de tycker om.

Du som åker upp, kanske för att själv delta i mountainbike SM eller som publik, supporter eller bara gör ett besök i Östersund får inte missa den fina cyklingen vi har. Det finns oändliga möjligheter till olika sorters mountainbike och många människor att cykla med. Oavsett om du gillar liftburen downhillcykling, brötiga och tekniska stigar, letar flow eller helst av allt bara packar cykelrygga med fika och cyklar enkla stigar och grusväg finns det något som passar.

Tyvärr är det få leder som är uppmärkta och allra enklast är att använda Strava eftersom nästan alla stigar finns utlagda där. Likaså återfinns många stigar på Trailforks, bland annat stigarna i Fugelsta. Både Strava och Trailforks finns som appar till mobilen. Tveka inte heller att fråga efter sällskap eller guidning när du är i stan. Det finns alltid någon som vill cykla. Enklast är att kika i facebookgruppen Happyride Östersund!

Bynäset

Allra närmast mountainbike SM :s tävlingscentrum ligger den fina halvön Bynäset som kanske har den finaste cyklingen på ön. I fjol sommar öppnades stigen längs stranden efter många år av tillträdesförbud. Det har nämligen varit militärt skjutområde och kvar i markerna kan det ligga kvar skarp ammunition. Men stigen som går längs stranden är röjd och det är ingen fara att cykla, gå eller springa där.

Östersunds kommun har rustat upp leden och märkt upp var den börjar och slutar. Längs med stigen finns det platser att vila på och att sitta en stund på stranden är fint en sommarkväll.

Själva leden är ca 8 km lång och innehåller till största delen rotiga lite tekniska stigar med makalöst fin utsikt över Storsjön och fjällen. Väljer du att köra leden motsols sluttar det lätt utför och i mitt tycke är stigen lite enklare att köra. Eftersom du delar stigen med vandrare och löpare så heja glatt och lämna gärna företräde!

För att komma ned till parkeringen vid Bynäset åker du från Frösö Park västerut mot Rödön, tar vänster på Bynäsvägen (vid Fältjägargruppen) och följer den grusvägen tills du når en stor parkering. 

Spikbodarna och området vid Lillsjön

Spikbodarna är vintertid ett fint område för att åka längdskidor. Spåren är inte så kuperade eller branta och passar fint för barnfamiljer. Sommartid är det ett populärt område för att hundpromenader, löpning och cykling.

Spikbodarnas fina stigar hittar man ovanför E14 och söder om väg 87 till Stugun. De löper mellan, ovan och nedanför skidspåren. Här bjuds som på bilden ovan skön lite trolsk grönska av de mossiga stigarna som slingrar sig mellan gamla tallar. I bland är de tekniskt kluriga och i bland släta och fina men oftast med skarpa svängar. Det är en lekfull cykling där man både får rolig utförsåkning och lite tuffare klättringar som bryts av lite mer släta stigar. Ju längre upp i skogen längs med skidspåren man kommer kan det sommartid vara väldigt blött. Det är mycket sankmark.

Nedanför E14 ligger Lillsjön i utkanten av Odensala som nås via ett par vägtunnlar under E14. Den lilla sjön är fin att bada vid sommartid och runt själva sjön går en grusad och asfalterad slinga. I skogen upp mot Spikbodarna och bostadsområdet i utkanten av Lillsjön finns ett nät av rotiga och lite mer tekniska stigar. En del går i det gamla skidspåret som löpte ned här från Spikbodarna. Här hittar du både klättringar och sköna utförsstigar med mycket flow och tighta svängar. Bitvis kan det vara lite blött i området.

Det här är mitt favoritområde för cykling och ofta passar en tur till Spikbodarna bra en lunchrast. Tyvärr är det inte uppmärkta stigar men via appen Strava och till viss del Trailforks kan du hitta stigar att cykla på i många timmar! Med lite upptäckarlust tar du bara en stig in och följer den och tar nästa som kommer.

Till Spikbodarna kan du antigen cykla eller ta bilen. Utgå gärna från Lillsjön där det är skyltat från den asfalterade slingan runt sjön. Det finns en träskylt som det står Spikbodarna på. Åker du bil tar du mot Stugun i den stora rondellen vid Lillänge köpcentrum och svänger av till höger efter ett par hundra meter. Det är skyltat Spikbodarna. Från parkeringen utgår skidspåren och stigarna. 

Frösön

Ön som har så många stigar med så mycket olika karaktär. På västra sidan är stigarna rotiga och torra., lite rotiga och många med massor av flow. Vid Rödöbron kan du sedan cykla tillbaka längs med stranden som kallas för Västbybiken. En stig som påminner mycket om stigen på Bynäset. I  Sommarhagen på den nordvästra sidan finns det ett pärlband av rotiga stigar och i bostadsområdet Valla är stigarna lite mer släta.  Landskapet är öppet och innehåller mest gles skog. På öns östra sida är det mer skog och blötare marker. Stigarna är mer knixiga men ljuvliga. De blandas med ridvägar och grusvägar. På östra sidan är de lite längre och i bland stökigare och blandas upp av ridvägar och grusvägar.

Mitt på ön finns också Östberget, med slalombacken som du ser när du åker över Frösöbron. Där brukar liften hålla öppet ett par dagar i veckan sommartid för att du enkelt ska kunna köra de fina downhillederna som finns på berget.  Även om liften är stängd kan du enkelt nå stigarna och lederna via asfaltsvägar upp mot Frösötornet. Mer om lederna och öppettider för liften finner du på Östersunds kommuns hemsida. 

Du kan med andra ord spendera en hel dag på ön om du vill. Det finns stigar i nästan varje litet skogsområde även bland bostadsområdena. En del stigar är lite kortare och en del  längre. Dessutom har Frösön många fina fik att stanna vid.

Det som många förknippar med stigarna på ön är den klassiska Frösö lång. En runda som går runt hela ön och har haft lika många varianter som det finns cyklister. På grund av många nya tomter och exploatering har en del av de gamla stigarna försvunnit. Förra sommaren hade någon vänlig själ märkt upp hela Frösö lång med vita fyrkanter på träd och vitmålade pinnar som är lätta att följa. Runt ön är det ungefär 3 mil. Vill du ha ännu mer stigcykling är Bynäset en fin avstickare som du kommer att passera.

Till Frösön cyklar du lättast om du är i Östersund. Åk ned till Badhusparken och ta gångbron över på ön. Vill du cykla mot Sommarhagen följer du gång-/cykelvägen åt vänster längs med strandkanten och tar dig vidare via stigar och cykelbanor. Vill du åka östra sidan och gå på Frösö Lång åker du åt höger och följer gångbanan och passerar båthamnen på Frösön. Ta dig sedan upp på Bergsgatan och följ den ”runt” berget och sväng till höger när du når Hjälmtorpsvägen. Precis när den vägen svänger åt höger lite längre ned tar du in på stigen till vänster vid den första vita markeringen. Men allra lättast är att hitta stigar på ön är att använda appen Strava. 

Fugelsta

mountainbike SM

Utanför själva Östersund och Frösön ligger Fugelsta. En av alla små byar som ligger på rad längs vägen utmed Storsjön. Annersia kallad här. I ett skogsparti i byn Marieby gömmer sig massor av fina handbyggda stigar. En del med långloppskänsla, andra lite mer åt bikeparkhållet men alla fint gjorda så att de smälter in i naturen. Det är eldsjälar som under många år byggt stigarna och de gör ett fantastiskt bra jobb. Vill man Swischar man en slant för att de ska kunna underhålla och bygga vidare!

mountainbike SM

Här finns något för alla, ung som gammal och med olika vana av att cykla mountainbike. Det är inga branta utförslöpor utan skönt flow och en del av stigarna är lite mer tekniskt utmanande. Spänger blandas med handbyggda hopp och berms.

Alla Fugelstas stigar finns på Trailforks och slingan där man får köra många av stigarna är det röda markeringar på träden. Stigarnas namn är mysiga, vad sägs om ”Det svänger”, ”Blåbärsskogen”, ”Brunflow” och ”Världsmästarstigen”? Dessutom kan du en varm dag passa på att bada i Höktjärn som du passerar via stigen med samma namn.

Fugelsta cykelstigar finns på Facebook och här med karta över området och var du enklast kan parkera. Kika in där!

Till Fugelsta tar du dig med bil. Du åker ut mot Frösön och tar Vallaleden mot Orrviken. När du passerat över Vallsundsbron åker du vänster mot Brunflo. Strax innan kyrkan i Marieby ska du svänga höger upp på en mindre grusväg där det står två röda skjul. Parkering finns sedan ett par kilometer upp längs grusvägen. Via Trailforks ser du var du kan parkera. 

MTB-banan på Östersunds skidstadion.

Bortsett från DH-lederna på Östberget är mountainbikebanan på Östersunds skidstadion de enda utmärka lederna/stigarna i stan. Här finns en slinga på ca 10 km som är tydligt uppmärkt med skyltar och startar inne på själva skidskytteplanen och följer delvis det som är hundspåret vintertid.

Banan är tekniskt enkel utan särskilt mycket rötter eller stenar. Utmaningen ligger i stället i banans kupering och att det ofta är ganska blött och lerigt på vissa delar av banan som aldrig torkar upp. Banan innehåller inte så många långa backar men däremot korta klättringar som sedan övergår till utförslöpor med sköna svängar. Det blir en trevlig berg- och dalbanekänsla. Vill man korta av slingan tar man höger efter andra bron och slipper den jobbigaste klättringen upp mot Torråsen. Även om banan inte är svår så går det alldeles utmärkt att köra sig riktigt trött.

Runt ÖSK, skidspåren och mountainbikebanan finns det fler stigar att cykla. Det är mer tekniska och riktigt rotiga stigar och inte nybörjarens val. Men gillar man stök och bröt finns det mycket roligt att cykla.

MTB-banan kan du ansluta till från Östersunds skidstadion. Det är skyltat därifrån. Parkera vid Arctura. Till stadion är det skyltat för bil. Vill du kan du kliva på lite längre ned, ta då Litsvägen som går längs med stadion och ta höger strax efter Östersunds arena och parkera vid bommen. Även därifrån är det skyltat för MTB-banan. På Östersunds hemsida finns mer information om mtb-banan. 

Bonustips

Bästa fiket är Frösövallen! Gott billigt fika med Frösöns finaste utsikt. En klar dag ser du norska fjällen, Åreskutan och Bydalsfjällen. Här under cykelfikatips finns en vägbeskrivning.

Bästa hänget för barn med spring i benen finns i Badshusparken. Här finns en pumptrack som ligger på Frösösidan. Pumptracken byggdes i somras och är välbesökt, både av stora och små. Här går det lika bra att åka kickbike, skatebord som springcykel och precis intill pumptracken ligger Surfbukten. Sommaroasen i Östersund där det pågår många aktiviteter under sommarhalvåret.

Varmt välkommen till cykelstaden Östersund!

Runt om i stan finns det gamla hus i skogarna som fäbodar i Spikbodarna och här en gammal lada i Fugelsta!

Det här med pollen och träning är ingen lätt kombination

I förra veckan var vi i Rättivk precis när björkarna hade slagit och ut häggen blommade. Lagom till vi kom hem till Östersund slog björken ut även här och nu också häggen. Det är riktigt jobba dagar när pollenhalterna är som störst. Jag är trött, har svårt att andas, halsen kliar och är torr och näsan rinner. I helgen regnade det lite, det lindrar precis efteråt. Hemma i Östersund har det inte regnat nämnvärt. Tyvärr.

Att försöka träna är svårt. I bland känns det bra och kroppen känns stark. I bland är det som att vispa sirap och det tar stopp i lungorna. Ändå är det lite bättre den här våren efter ett år av regelbunden medicinering mot ansträngningsastman det tar inte bort tröttheten. Jag började också tidigt med allergimedicin men det känns ändå som om den är våren är extra tuff.

Att träna tidigt på morgonen eller sent på kvällen är bra men det passar inte alltid in. Framförallt när jag är så trött på kvällar och mornar. Inomhus vill jag inte träna när det är varmt även om det är bättre att vara ute.

Jag kämpar mot pollen, försöker vinna kampen. Som i kväll. Ett stenhårt pass tillsammans med Sara och Jimmy. Inga onödiga stopp, inget kaffetempo utan ren och skär hårdkörning. Jag förstod redan innan att jag skulle få slita och att det skulle bli tuffare än vanligt. Jag ville ge upp efter 30 minuter när det kändes som jag inte fick luft och snorade mer än en kall vinterdag. Sadeln åkte ned mot slutet av rundan men det fanns ingen tid att höja den. I sista långa backen innan det gick lätt utför tillbaka till stan sa mina ben stopp. Jag hade inget att sätta emot. Försökte slå bort hjärnspöken som ofta dyker upp i backarna.

Intalade mig själv att jag faktiskt inte gjorde mig själv rättvisa i dag och att jag ändå gjort det bra som kört så hårt och bra på stig som jag gjorde idag. Att jag tappade händer alla i bland. Jag fick dessutom chans att cykla lugnt och varva ned i 45 minuter för att vänta in Hasse som hade nycklar till lägenheten. Men även om kroppen inte var med mig var det en trevlig runda med årets första skrapsår.

Det är inte lätt att träna den här tiden på året och än mindre köra lopp. Det blir bättre framåt mitten av sommaren. Det handlar bara om att stå ut helt enkelt.

Har ni några tips för att det bli lite lättare att hantera pollenallergi och få till träning? Berätta gärna!

Fina möten och underbara majdag

Jag har lite svårt att sova i kväll. Ute är det fortfarande ljust och 20 grader varmt. Genom det öppna fönstret i sovrummet hör jag några enstaka bilar från Rådhusgatan och det är nästan alldeles vindstilla, det rör sig bara lite i de stora björkarna utanför.. Den här tiden på året är det som om kroppen inte behöver lika mycket sömn. I stället har den svårt att komma ned i varv och vill ta tillvara på allt ljus. När kvällarna blir mörkare i slutet av juli är det lättare att sova.

Jag får nypa mig lite i armen för att förstå att det faktiskt varit sommar i över en vecka nu. Vi lämnade ett varmt och fint Dalarna och kom hem till ett grönskande Östersund. Med sommartemperaturer som vi inte haft på så länge. Från vinter till försommar även här bara på någon vecka.

I dag åt jag min lunch i Spikbodarna. Nyttjade min friskvårdstimme till att rulla mina favoritstigar och sitta en stund i solen. Bytte en varm och stojig innergård på jobbet mot fågelkvitter utomhus. Jag hade tänkt att cykla lite mer efter lunchen men fick punktering på både fram- och bakhjulet på en av de lite mer stökiga stigarna. Snopet och lunchen blev lite längre än jag hade tänkt.

Jag jobbade sedan undan och för att skynda mig hem. För jag skulle äntligen få träffa Katrin i verkligheten. Henne som jag har haft kontakt med via sociala medier och följt hennes blogg under lång tid. Vi har pratat om att ses, göra ett vardagsäventyr tillsammans men i bland är det svårt att få i hop livet. Nu var hon i Östersund för jobb och är cykelköpartankar. Jag föreslog att hon skulle få prova cykel med både framdämpning och både och att vi kunde ta en gemensam tur.

 

Foto: Hasse Gustafsson

Hasse och jag visade några av alla fina stigar i Spikbodarna. Vi cyklade i ett skönt och kravlöst tempo. Skratten avlöste varandra och vi hade mycket att prata om. Det var en tur med ett leende på läpparna som Katrin sa efteråt. Jag kunde inte annat än att hålla med. Det är roligt att få visa hur roligt det är att cykla stig och att det egentligen inte är så krångligt eller svårt. Att dessutom pricka den allra finaste dagen var en stor bouns.

Det är så fint att få träffa nya människor och att få cykla tillsammans. Fina möten att spara på och förhoppningsvis göra om. Tänk så många fina människor jag har fått träffa genom cyklingen och de sociala medierna.

Nu ska jag försöka att komma till ro. I morgoneftermiddag drar det in moln men morgonen ska vara fin. Jag ska passa på att cykla före frukost och jobb. Se världen vakna.

Asaklittsrundan och stigarna i Leksand – sann cykelglädje

Förra våren cyklade vi för första gången mountainbike i Leksand. Med hjälp av appen Trailforks hade vi hittat stigar i skidområdet och sett ut en lite längre runda- Asaklittsrundan och blå spåret. Då åkte vi ned hela familjen och fick en otroligt fin dag på varierande stigar, grusvägar och asfalt. En runda som tog oss runt Asaklittsberget och de små byarna. Då hade inte våren riktigt kommit i gång med all grönska med det var vackert. Så där vackert som det kan vara i Dalarna.

Vi hade sett att det fanns fler stigar inne på själva skidstadionområdet men orken fanns inte då. Vi var vårtrötta efter 3 mil och bestämde oss för att göra ett återbesök.

I helgen som vi har tillbringar hos Hasses pappa i Rättvik gjorde vi det där återbesöket vi pratat om. Dock utan Cecilia. Vi kokade en stor kanna kaffe och stoppade ned varsin smörgås. Det skulle eventuellt bli regn men det skulle inte göra så mycket. Bara vi fick cykla ett lite längre pass. Vi skulle köra blå spåret och Asaklitt runt och sedan avsluta med stigarna vi sett året innan.

Asaklittsrundan var lika fin som jag mindes den och i försommargrönska ännu vackrare. En skön blandning av tallmostigar med lite rötter, sandiga stigar och de där fina dalagrusvägarna som inte finns hemma. Till och med de korta bitarna av asfalt var trevliga.

Efter fikapausen bestämde vi oss för att öka vi tempot lite och köra den gröna, gula och röda slingan inne på själva skidstadion. Även här kom appen trailforks till nytta för att hitta slingorna.

Vi jagade varandra runt i vad som gav mig Rörbäcksnäsvibbar. Fin sandig stig, tallmostigar och en del lite mer rotiga och hemmaliknande stigar. Skön kupering där det gick att trycka på uppför och sedan få med sig fart utför. Flowigt och roligt. Så roligt att det var lätt att glömma bort att pulsen låg på rött. 16 km senare pustade vi ut vid bilen. Lyckliga över galet fin stigkörning och sa i mun på varandra att det här var något alldeles speciellt.

Hasse filmade lite av de stigarna och kanske dyker det upp en film hos honom vad det lider. Jag själv passade på att klippa i hop 3 minuter från Asaklitt runt och blå spåret. Tyvärr tog kamerans batteri slut lagom till fikapausen.

Slutligen – har du möjlighet att stanna till i Leksand tycker jag att du ska cykla stigarna där vid skidstadion. Jag har en guide till rundan här på mina turtips.