Fyra cykelrundor jag längtar till 

Vänner det är dags igen! Vi fortsätter jag, Sara och Elna med vår lilla serie cykelpepp. Har du missat mina första två? Första temat var fem saker jag inte visste om cykling innan jag började cykla och andra det andra cykliga sommarminnen

4 cykelrundor jag längtar till att göra

Kommer ni i håg ”bucketlist hos mig”? Ett par punkter jag skrev förra våren, om de där små äventyren precis utanför dörren. Jag kunde pricka av en del under sommaren som gick. Men inte alla. Det fanns två cykelturer jag så gärna vilje göra och som krävde lite planering. När semestern inte räckte till blev inte turerna av.

cykelrundor
Jag hoppas jag kommer att hitta lite sådan här finstig!

Leta mig via stigar och grusvägar från Östersund till Storhogna.

Jag började reka i somras. Karta och Google Maps och lite tips från de som känner till vissa områden bättre. Jag hade inte tänkt att ta den snabbaste eller kortaste vägen utan mer hitta fin cykling, eller åtminstone ett par fina avsnitt. Bilvägen eller vägen med racer är runt 11 mil. På en mountainbike olidligt långt eftersom det bara är asfalt. Min tänkta rutt (som inte på något vis är klar ännu) runt 13-14 mil. Nu faller det sig så bra att jag tillsammans med Hasse är anmälda till Ragunda 100 Miles; 15 mil mountainbike. Så Östersund- Storhogna med kaffetermos, ostmackor och sportdryck blir ett bra genrep.

Jag tänker att jag kommer att utgå från Östersund, cykla via stigar och grusvägar mot Hallen och sedan leta mig vidare längs med fäbodstigen mot Glen och ta bakvägen från Tossåsen och Skålan för att så småningom nå Klövsjö. En grusväg jag bara åkt med min pappa och farmor för många år sedan. Sedan ta mig upp via Karl XI:s stig till stugan. Om det är möjligt att genomföra turen och att jag inte cyklar vilse återstår att se!

cykelrundor
Vid Fiskehöjda ska jag luncha med utsikt mot Essansjöarna.

Cykla hela Jämtlandstrianglen fast ”bakvägen”

För två år sedan skulle vi vandra via Blåhammaren till ekorrpasset vidare tillbaka mot Storulvån. Vädret ville annat och när det regnat konstant i två dygn och allt var genomblött gjorde vi om rutten. Vi gick som planerat mot Storerikvollen men vek sedan mot Sylarna bakvägen. Strax före raststugan på bilden mötte vi en cyklist på väg mot Trysil (?!). Det såg otroligt härligt ut. Vid raststugan mindre än en kilometer före Svenska gränsen stannade vi för lunch. Då bestämde jag mig för att någon gång cykla den här varianten av klassikern Jämtlandstriangeln. Den som startar på Storulvån och går via Blåhammaren, Enåhöjdens vindskydd, Storerikvollen, Fiskehöjda, Sylarna och sedan den vältrampade och lättcyklade leden tillbaka till Storulvån.

Turen hamnade på min bucketlist men precis som ovan runda räckte inte tiden till. Jag har förhoppningen att kunna göra den till sensommaren/hösten. En lång dagstur med fika vid stugan på bilden. En tur som kommer att bjuda på teknisk fjällcykling och magiska vyer. Snart sommar?

11378901_887043848042851_1235168953_n
Jämtländsk asfalt i ett av de vackraste fjällområderna, det runt Storulvån.

Östersund till Storulvån

Jag längtar också landsvägsrundor. Framförallt när vädret är så där perfekt. Ni vet när det är nästintill vindstilla och fartvinden knappt svalkar. Så varmt att man måste dra ned dragkedjan på cykeltröjan lite och sportdrycken. Ett sådant där långpass man sedan kan plocka fram ur minnet på hösten när det är mörkt och kallt.

En cykelrunda är Östersund till Storulvån. Runt 15 mil med fin klättring på slutet. Eller med ganska många backar redan efter Krokom; två mil från stan. Just den här turen har jag funderat på i så många år som jag cyklat men det har aldrig blivit av. Min pappa bor i Järpen, en by ett par mil strax före Åre. Dit har jag cyklat några gånger men inte längre. När det gick att ta cykeln på tåget planerade jag att cykla till Åre och åka hem. Det blev inte heller av. Men till sommaren ska jag göra den här rundan till verklighet. Hur jag ska ta mig hem från Storulvån har jag inte riktigt klart för mig men sådant brukar lösa sig.

IMG_0139Hondon de los frailes

Den allra sista rundan jag längtar till och som jag nästan har cyklat hela. Som får det är pirra i magen av förväntan samtidigt som den är läskig är den till Hondon de los Frailes. 2014 cyklade jag och Hasse den rundan med klättringen upp till högsta punkten asfaltsväg på Hondon. Vi cyklade däremot inte hela vägen ned till byn.

Från den lilla byn Albatera i södra Spanien är klättringen upp till toppen 10 km. Snittlutningen är mellan 10%-13% och sista biten upp 16%. För en norrländsk cyklist som mig är det brant. Riktigt brant. Vi utgick den gången från Playa Flamenca strax söder om Torriveija och hade fyra mil till Albatera. Sammanlagt slutade rundan på 12 mil. Ett kort inlägg om den turen kan du läsa här. 

Jag grät i klättringen upp och ännu mer på väg ned. Av höjdrädsla och rädsla för att Hasse skulle krascha över vägräcket. Irrationellt så klart. Karln kan cykla, utför och vet hur han bromsar. Den gången luktade det bränt gummi av mina smala racerdäck på vägen ned.

Nu i slutet av april och början av maj åker vi ned igen. Om jag vågar ska vi göra om det. Om jag vågar låta min dotter köra uppför och utför det vill säga. Jag kommer med all säkerhet att gråta även den här gången och känna det rädda mammahjärtat slå hårt i bröstkorgen när barnet (som även hon kan cykla och tar kurvor och utförslöpor bra mycket bättre än undertecknad moder och dessutom är 16 år) ska ta sig tillbaka till mer platt väg. Men det brukar gå bra och jag får se det som en möjlighet att utmana mina rädslor.

Visst är du nyfiken på fler rundor? Ta och kika in hos Elna och hos Sara och få ännu mer inspo till somriga cykeläventyr!

Så till sist frågar jag dig, vilken cykelrunda längtar/drömmer du om att göra? Berätta i en kommentar eller skriv ett eget inlägg så hjälper vi varandra att hitta lite nya ställen att upptäcka på hjul!

0

11 Comments

  1. Googlade genast Raglunda 100 miles, och var hamnar man? På din blogg såklart – där stod ju allt jag behövde veta och förstås kom jag snopet på att det där har jag ju läst innan 😀 Kul!
    Blir alltid så sugen på att cykla i dina krokar när du skriver och visar bilder. Kanske längtar efter fjäll mer än jag tror!!!

      • Lite snö säger du… 😉
        Fast det är bra också. Jag åker gärna lite mer skidor innan vi säger hejdå till den här vintern, men det är klart att när en väl fått sug på barmark så är det svårt att släppa.

  2. I vart fall i fjol var cykel OK på Norrtåg linjen Sundsvall-Storlien. T o m speciella platser med upphängningskrokar – super.

    • 😉 Jag vet…hemska jag! Men vet du, du SKA göra det så småningom, med kaffe i ryggan och mig som sällskap. Jag har liksom bestämt det!

Leave a comment

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

%d bloggare gillar detta: