Cykelhungern, den där cykelhungern

När det väl sätter in är det kört. Distanshunger är fel ord i dag eftersom vi varken kört långt och lugnt. 5,8 mil kvalar inte som distans. 
Vi har pressat våra stackars ben och vänt ut och in på lungorna i jakten på åtråvärda stravasegment. Det slutade med ett skrovmål size big på Frasses i Krokom. Två dubbla burgare och en påse strips. Det bara försvann rakt ned j kroppen. Poff liksom. Killen i kassan undrade om vi cyklade mycket. Jodå. Vart skulle vi? Hem till stan, va? Han såg lite förvånad ut. Jodå.

Jag lovar att jag inte hade fixat att ta mig hem de där sista 2,3 milen utan käk. Så går det när man är kaxig och tänker att ett mellis visst räcker för att cykla och sen äta middag. Stort fail på det. 

Så här salig blir Hasse av en rejäl burgare.

Vi hade glömt bort hur lång rundan över Kattstrupeforsen egentligen är. Förr var det en standardrunda för mig men i år har jag inte varit där en enda gång. Minnet är kort men bra eller hur man nu säger.
Vi hade verkligen en varierande väderlek idag. När vi rullade ut mot Kännåsen bjöd kvällen på fin varm sol.

Höstpropaganda och snygg cyklist.

När vi passerat Kännåsen och svängde ned mot Trattgärde slog dimman till. Kylan kom krypande i takt med att dimman tjocknade. Lite mysigt samtidigt som det är lite läskigt. Jag får lite skräckfilmsvibbar av dimma.

Magiskt blev det!

När vi nådde Trattgärde skringande dimman och sen kom den över oss igen ned mot Kattstrupen. Fuktigt blev det också. Bromshandtagen blev oroväckande halkiga. När vi nådde Ösa och jag precis återfått värmen efter stoppet på Frasses slog dimman till igen och tempen sjönk. Vi valde att ta gångvägen genom Ås i stället för att åka längs med vägen. Det var en smart drag för bitvis såg vi ingenting. Spännande!

Fortfarande ljust men snart tjockt igen.

Vi hade varit lite oroliga när vi slängde i oss burgarna att inte hinna hem innan det blev mörkt. Det var på gränsen måste jag säga. I Lugnvik var det mörkt och dimmigt igen.

Lampor och reflexer hade inte varit dumt.

Hur gick det med QOM-försöken då?



Jo men jag tog de som jag hade tänkt och med besked i dag! Fyra segment fixade jag. Däribland Kattstrupen. En tokjobbig stigning som jag i dag inte var långt efter Hasse. 27 sekunder för att vara exakt. Det är liksom dags för benen att börja bli på hugget nu. Lite för sent tycker jag.

Nu ska jag höstpyssla lite. Träningsrelaterat pyssel. Ni får se så småningom!

0

Endorfinberonde träningsnörd, mamma och fjällräv och som driver en av Sveriges största cykelbloggar. Cyklar skog, fjäll och landsväg och trivs allra bäst i stigcyklarshorts med kaffetermos i ryggsäcken. Tävlar i MTB och åker skidor vintertid.

Kommentera

CommentLuv badge

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

%d bloggare gillar detta: