• Home
  • /
  • Cykligt
  • /
  • Den bästa cyklingen är den när man letar stigar

Den bästa cyklingen är den när man letar stigar

img_4284

Gamla hus man inte sett förut. Sådant man hittar på stigfinnarturer.

Det är overkligt sommarväder här i Östersund. Den här våren och försommaren har det varit mer sommar än det var på hela sommaren i fjol. Visst har det varit dagar med blåst, regn och lite kalla grader men ändå. Jag är lite rädd att sommaren har gjort sitt lagom tills jag får semester.

Lördagen ägnades åt något vi gjort alldeles för sällan på slutet. Leta nya stigar. Vi hade planerat in en distansrunda och tänkte att det är så mycket roligare att köra nya stigar i lugnt tempo än att mata grusvägar i makligt tempo. Det ska vara roligt att cykla helt enkelt.

Under hösten och våren har många av Frösöns finaste stigar fått stryka med till förmån för nya tomter på Hjälmtorpssidan. Jättetråkigt men inget man direkt rår över. Det har också varit lite gruff över att vi cyklister cyklar på stigarna på ön. Stigcyklingen har exploderat och det är otroligt många mer ute nu än bara för något år sedan vilket gör att stigarna blir mer upptrampande och allt fler möts. Det har alltid funnits de som lite surt har påpekat att de inte tycker att man ska cykla just precis där man möts. Jag har alltid försökt att heja och stanna, visa hänsyn och göra de som går eller springer uppmärksam på att jag kommer. Nu har det satts upp avspärrningar på vissa delar och en del och däribland jag har fått skäll. Det blir en liten knepig konflikt eftersom allemansrätten gäller även på privat mark och så länge man inte cyklar inpå husknuten och över tomter. Det pågår diskussioner just med markägare och jag hoppas det mynnar ut i ett samförstånd.

Detta har jag gjort att jag dragit mig lite för att cykla på Frösön. Jag vill inte vara i vägen och är väl lite konflikträdd och tycker inte om att få skäll. I stället har jag cyklat mycket runt Spikbodarna och Torvalla. Efter fredagens morgoncykling på de ”nya” Frösölång-stigarna väcktes mitt ö-sug igen. Tänkte att i sällskap med Hasse så är det lättare att hantera eventuella arga herrar (för det har varit mest sådana som jag fått hantera).

img_4277

img_4276

Stigfinnarturer kan även innebära mycket fotande. ”Åk förbi, en gång till, vänta, backa lite”.

Vi packade en termos kaffe och rullade ut i lugnt tempo. Med hjälp av Strava och den fanatiska människa som märkt ut och letat nya stigar (jag tror jag vet vem du är!) åkte vi alla 5 nya Frösöstigar på Hjälmtorpssidan. Stig 3 en underbar en med teknisk utförsåkning som var lättare att hantera i icke nyvaket skick (ni vet den där punkten på listan om användbara ursäkter). Stig 4 en riktigt trollskogsstig med tighta svängar och en hel del tekniska små utmaningar.

En av de fina stigarna bredvid flygplatsn upp till Försö Kyrka. Foto: Hasse

En av de fina stigarna bredvid flygplatsen upp till Frösö Kyrka. Foto: Hasse

img_4264

Vi drack kaffe och köpte glass vid Frösö Kyrka. Satt vid klockstapeln och solade näsan. Nästa gång ska vi besöka församlingsgården och äta deras våfflor som ska vara i tjocklek med de som serverades på Scandic. Vi rullade sedan upp till ÖSK och vidare mot Spikbodarna för att prova en del av reflex/terrängbanan som visade sig vara en perfekt liten slinga att öva branta uppförsbackar och teknisk tight utförsåkning. Hittade några stigsnuttar mot Spikbodarna innan vi återigen plockade upp Strava för att hitta ett par andra stigar som jag velat testa men inte kommit mig för.

img_4274

En liten pärla. Ny liten pärla.

3 och en halv timme  och 42 km senare var vi framme vid vår port lagom till tvättiden började.  Lite mer solbrända om ben och armar och skönt trötta i kroppen. Vi sa båda att den bästa cyklingen är den när man letar nya stigar och att vi måste göra mer av det här snart.

0

Endorfinberonde träningsnörd, mamma och fjällräv och som driver en av Sveriges största cykelbloggar. Cyklar skog, fjäll och landsväg och trivs allra bäst i stigcyklarshorts med kaffetermos i ryggsäcken. Tävlar i MTB och åker skidor vintertid.

5 Comments

  • Rund är också en form!

    juli 10, 2016 at 09:17

    Jag kan bara hålla med dig. Samförstånd och att man uppmärksammar varandra, är väl den bästa (enda?) lösningen.
    Jag förstår att man som löpare/gångare kan bli livrädd när de dundrar fram MTB 2 dm ifrån utan att man märker att de kommer, men det betyder ju inte att man kan köra nolltollerans av cyklar, liksom.. Det är ju bara att alla tänker till, både cyklister, löpare och gångare.
    Rund är också en form! recently posted…Tips på intervaller!My Profile

    Svara
  • Sara Borg

    juli 12, 2016 at 10:56

    Ringklocka. Jag säger ringklocka. Jag både springer och cyklar så jag förstår båda sidor. Tyvärr använder vissa cyklister alltför sällan ringklockan. En lätt touch på den i god tid innan (lättare sagt än gjort på stig om sikten är dålig, men på elljusspår funkar det oftast) man passerar en promenerare eller löpare. Det gör så himla mycket. När det bara säger swish så blir man rent ut sagt skiträdd och många som blir rädda, i vissa fall inklusive mig själv har jag märkt, blir aggressiva. När jag ska cykla in på en smalare stig så ”okynnesplingar” jag ibland nästan hysteriskt, det kan även vara ifall jag fått för mig att det står en björn eller en älg där inne i snåren. Då tänker jag att jag har iaf gjort mitt för att tala om att jag är på väg… Så hör ni ett extremt plingande i skogarna runt Östersund så är det bara jag som är tillfälligt vilträdd 😉
    Sara Borg recently posted…Spontana backintervallerMy Profile

    Svara
  • Helena Enqvist

    juli 12, 2016 at 11:11

    Inget dumt tips Sara! Jag brukar visserligen sjunga och prata högt i skogen för att skrämma bort eventuella björnar och annat farligt oknytt. Varför jag inte har en ringklocka vet jag faktiskt inte. Mest för att det liksom aldrig blivit av att montera dit den för det ligger nämligen i en i en cykellåda i garderoben. Jag försöker ju alltid att passera lungt och stannar gärna för att ge löpare/gångare företräde, likaså med hästar. Där har jag hört att man ska prata mycket för att de inte ska bli rädda.

    Svara
  • Sara Borg

    juli 13, 2016 at 09:55

    Ja, vi har mycket hästar här där vi bor nu, både travhästar och ridhästar. Jag brukar säga till ryttaren när jag närmar mig bakifrån så hör hästen också och vet vad som är på gång. Tror inte hästar uppskattar ringklockor, men annars är ju de kanon 🙂
    Sara Borg recently posted…Fiske hör sommaren tillMy Profile

    Svara

Kommentera

CommentLuv badge

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

%d bloggare gillar detta: