Det här med cykelbränna
Antingen tycker man att det ser förjävligt ut eller så är man stolt över sina (förhoppningsvis skarpa) linjer.
Eller så hamnar man lite i mitten av sitt tyckande. Som jag. Jag blir lätt brun även om jag i bland först blir röd. Mina ränder sitter kvar år efter år. En liten men blek antydan till cykelben under vintern. Det känns helt okej med cykelben, de går ju att dölja med ett par shorts eller en klänning. De benen gillar jag.
Men så har vi det här med armarna. Svårt alltså. Det ser komiskt ut när cykeltröjan inte är på. Nu är jag lite brun på axlarna och överarmarna men i kontrast med mina cykelarmar ser jag blek ut. Såvida jag inte pressar ett par eller dar eller så i armvärmare kommer jag se ut så här…igen hela sommaren.
Jag gillar ju att ha linne. Jag tänker väl hänga lite i gymmet även i sommar och tänkte ha klänning. Nu får jag räkna med blickar från andra i gymmet och fniss från mina spinningdeltagare.
Varför cyklar hon inte i linne tänker någon. Ja varför gör jag inte det? Därför att linne inte är en cykeltröja och jag vill ha en cykeltröja även om det finns linnen med fickor. Det är bara så att cykla gör jag i tröja. Någon annan föredrar linnen och det är ok. Men inte jag. Så jag får leva med min armbränna och försöka tycka om den. Sen kommer jag nog att sola lite med armvärmare när ingen ser mig.
Vad tycker du om cykelbränna? Bära med stolthet eller sola bort den?
016 Comments
Leave a comment
Man skall vara stolt!
Ja! Du har rätt 🙂
En cykelbränna är en bra bränna :). Att cykla i linne bör undvikas.
Lite så tänker jag med linne. Börjar bli övertygad om att mina armar bör få ha kvar sina ränder 🙂
Finaste brännan 😉 bära med stolthet!! 🙂
🙂 det är det ju
Trots att jag cyklar själv tycker jag faktiskt att du sola bort den där randen. Det värsta är ju om den blir riktigt skarp och sedan har du en tröja som är bara någon cm kortare, och sedan bränner du dig så du får vattenblåsor..
Jag smörjer mig varje gång, har lite olika längd på cykeltröjorna. Fast det lät inte så trevligt med vattenblåsor 🙁
Du ska vara stolt över brännan. 🙂 Själv föredrar jag linne en varm sommardag. Känns som jag inte får luft i en cykeltröja. 😉
Jag ska nog börja bli det! Jag är mest van mina tröjor men jag förstår dig! L
Jag tycker att man ska vara stolt över att ha en bränna som avslöjar att man lever aktivt. Min cykelbränna försvinner aldrig helt och blandas på sommaren med massa andra tokiga ränder. Bikini, linnen, shorts, sandaler. Heja ränder!
Efter ditt inlägg och din kommentar här och Katjas kommentar på din blogg kommer jag med stolthet bära min bränna synlig, även på jobbet. Mina ränder går aldrig heller ur,
I fjol orsakade jag febril diskussion på jobbet om hur hemskt det såg ut. En kollega gav mig solskyddsfaktor 60 i present för att jämna ut;-) den kom väl till pass i veckan, inte för att jämna ut men skydda näsan och öronen! Sen är jag alltid noga med solskyddsfaktor oavsett, bränna får man ändå!
Jag tycker det är asfult med cykelbränna på armarna när man har en ärmlös klänning eller linne på sig. För att slippa det brukar jag kavla upp ärmarna på cykeltöjan till axeln. Då kan man lätt "snygga till sig" och dra ner ärmen om man behöver och samtidigt slippa den fula randen mitt på armen.
Asfult kanske jag inte håller med om, men det ser ju lite komiskt ut i bland 😉
Om alternativet är att "sola järnet" iklädd endast arm- och benvärmare för att jämna ut så tror jag att jag hade behållit min cykelbränna. Det är ju den jag hoppas kunna bygga upp i sommar….
Det ser vän egentligen ännu värre ut att sola i det ön att ha ränder. Klart du ska bygga upp den!