En ledig dag perfekt för distans

Jag jagar dagsljus just nu. Dagsljus att ta en promenad i och framförallt dagsljus att cykla i. Det sistnämnda det allra svåraste och för det mesta omöjligt. I alla fall för längre turer och de gör jag helst utan pannlampa om jag ska cykla. I dag var en sådan dag som jag hade all tid i världen att cykla. En av mina sparade semesterdagar som måste tas ut före jul. Dagar som jag med omsorg har lagt ut under hösten för att korta ned veckorna och för att göra sånt som jag helst gör när jag är ledig. Som till exempel att cykla. 

Jag kunde ha tagit sovmorgon i dag men valde precis som för några veckor  sedan när jag och Sandra cyklade distans att starta upp en ledig fredag med Happymorningride. Strax efter fem ringde klockan och jag hade lagt fram kläder och kunde vara nere vid mötesplatsen i god tid. En timme av skönt tempo i dag och jag höll igen lite. Att rivstarta, sedan äta frukost och ladda om är svårt. Efter stor frukost rullade jag hem. Satte ett par brödgrunder till i morgon och väntade på att det skulle bli ljust ute. 

Jag hade en plan. Att vara ute i 3 timmar och köra distans mestadels på stig eftersom det blåste både kallt och hårt i morse. Rulla i lugnt jämt tempo och ta stigar som jag inte åkt på länge. Stigar som jag gillar mycket och utmanar tekniken lite och stigar där det bara är att trampa. Jag tänkte att den här hösten är ur led. Det är vårgrönt i skogen och på ängarna är det bara ett tunt lager frost. Det är stenhårt på stigarna men inte vinter som det borde vara. En vanlig dag i slutet av november har jag vanligtvis åkt skidor och inte haft imma av fukt och värme på cykelglasögonen. Men tålamod tänker jag. För vinter blir det alltid….hoppas jag. För så illa kan det inte vara. 

Jag kände mig stark i dag även om det mentalt blev lite jobbigt efter två timmar. Hade packat ned en cliffbar i jackfickan och såg till att dricka regelbundet. Sånt som jag slarvar med annars. Höll pulsen låg och unnade mig att trycka på lite på nån utförsstig. Hittade två nya stigar och räknade ned tiden på cykeldatorn. 3 timmar skulle den visa när jag kom hem. När svackan kom vid 2 timmar var det mest för att jag ville ha någon att prata om. Säga att händerna var kalla trots att det var plusgrader. Säga att tårna började bli lite kalla de med och att det kan bli en utmaning att cykla distans i vinter när jag har blivit så lättfrusen. Jag sa det till mig själv i stället och kom på att jag hade stoppat ned mina fingervantsliner i bakfickan. Peppade mig själv med att jag under den sista timmen skulle åka lite mer utför i Spikbodarna och att kaffe väntade hemma. Dessutom skulle jag försöka leta reda på en runda i Odensala vi åkte för någon vecka sedan. En runda med fina stigar i tallskog. Den skulle göra att tiden tickade över 3 timmars-strecket. När solen tittade fram bland träden i Spikbodarna fick jag tillbaka energin. 

Jag hittade aldrig rätt på slingan utan snurrade planlöst på stigar jag inte åkt förut och trampade sedan hem. Med en tillfredställande känsla i kroppen. Det är fint att bestämma sig för något och klara det. I bland stora saker och i bland små saker som att genomföra ett distanspass på egen hand utan sällskap. Stoppa klockan och se att den tippade över till 3.13 utan nämnvärt mycket ståtid bortsett från ett par bilder då och då.  Tycka att det var trevligt och känna sig trött av tiden mer än av ansträngning även om cykeltiden sammanlagt blev över fyra timmar med morgonturen. Fint en fredag i slutet av november. 

I helgen väntar mer cykling. I morgon Global Fatbike Day och på söndag distans med ett par vänner. Då får jag prata, kanske dricka glögg och distanspausa på vanligt fikamanér. 

2

Endorfinberonde träningsnörd, mamma och fjällräv och som driver en av Sveriges största cykelbloggar. Cyklar skog, fjäll och landsväg och trivs allra bäst i stigcyklarshorts med kaffetermos i ryggsäcken. Tävlar i MTB och åker skidor vintertid.

Kommentera

CommentLuv badge

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

%d bloggare gillar detta: