• Home
  • /
  • Cykligt
  • /
  • Från min bucketlist och sinnessjukt starka ben

Från min bucketlist och sinnessjukt starka ben

image

On the top av gamla vägen upp till Frösötornet. 17% snittlutning. 300 jobbiga meter. Det ni! Foto:Hasse

Det var nästan pinsamt längesedan som jag tog ut min racer. Tre pass har jag kört på den i sommar. Inte mycket att skryta med. Jag har blivit en solskenscyklist av ragn när det kommer till landsvägscykling. Nu när mtb:n är på service hade jag inget val. Dessutom var det visst sommar i dag. Den bästa dagen på året. Perfekt för att prova att bocka av en punkt på min bucketlist, nämligen att cykla upp till Frösötornet via usiktsvägen. Låter inte så svårt men det är det. Jag har klarat det på mtb. Gjort ett par tappra försök genom åren på racer men har fått kryssa, gå och gett upp. Det är så att jag har en rätt tung utväxling på racern. Backen är brant. Jobbigt brant. Nu även med förädiskt grus i svängarna.

image

Det ser inte så brant ut. Som allitd med backar på bild.

Jag fick gå på lättaste växeln redan efter 20-30 meter och att sitta ned var inte att tänka på. Stå upp och mata är inte min starka sida. Men upp skulle jag även om det bitvis var med en ångestkänsla när det kändes som jag inte kunde trycka till något mer. Min snabbaste tid upp för den backen gjorde jag i höstas när jag skulle slå min chefs tid. Då trampade jag upp på 2,38. I dag var inte ambitionen att slå det. Men det var vad jag gjorde. Pustade min tid ganska mycket. Nytt pers på 2:16. Se där.

image

Det är jobbigt att cykla. Man mår illa i bland. Foto Hasse

Nästa planerade självplågeri och ambition att sno min egen QOM var Härkebacken. Den där bitterljuva backen som suger ur allt ur ett par ben. Nu skulle min tid krossas. Så jag slet. Ett par meter före Hasse tills han smet om mig strax efter infarten till sommarhagen. Då tände jag till. Karln har legat bakom och så helt plötsligt och lika fräckt bara går om. Strax innan toppen kom jag om! Hehe. Sedan höll jag på att kräkas, på riktigt. Tänkte att det skulle väl vara självaste den om jag inte var någon sekund snabbare.

image

Självskryt javisst

Vi rullade hem med möra och trötta ben. 1 timmes riktigt bra träning och en bra känsla i benen. Väl hemma var jag snabb att ladda upp passet på Strava och studsade lite när jag putsat min tid upp för Härke med 56 sekunder. Något har uppenbarligen hänt med mina ben. Så här sinnessjukt stark uppför har jag aldrig varit. Det bara surrar i benen när jag trycker på. En känsla av krut. Upplevde det på Grenserittet. Lite som att gasa med bilen. Jag bevisade också för mig själv att man inte behöver vara av flugvikt för att vara snabb uppför. Det är så mycket snack om vikt och backar och lätta cyklister. Jag skiter fullständigt i det. För nu har jag fixat ett par rejält starka ben som tar hela mig upp i hög fart! Det firar vi med en bild jag sms:ade dottern som dog skrattdöden. Förstår inte riktigt varför.

image

Inga kommentarer

Väntar ni på en racereport från Grenserittet? Den kommer i morgon. Till lunch så se till att ha lite tid över!

 

0

Endorfinberonde träningsnörd, mamma och fjällräv och som driver en av Sveriges största cykelbloggar. Cyklar skog, fjäll och landsväg och trivs allra bäst i stigcyklarshorts med kaffetermos i ryggsäcken. Tävlar i MTB och åker skidor vintertid.

4 Comments

  • Sara Borg

    augusti 5, 2015 at 12:19

    Vikt hit och vikt dit, kiss my ass! Eller ja, visst finns det fördelar med lätthet men det handlar ju om så mycket mer. Lätthet utan muskler tar ju ingen cyklist uppför en backe precis. Sedan betyder ju vikten en del utför också. Jag cyklade med min chef (som är betydligt tyngre än mig) och fick uppleva hur han rullade ifrån mig utför. Jag trampade som en galning och låg bakom medan han kunde sitta stilla och bara drog ifrån ändå ju längre ner i backen vi kom. Han är tyngre både i kroppen och har en tyngre cykel. Däcken såg ut att vara likvärdiga och båda körde med 29´. Så… klart att vikt har betydelse, men det är nog bara dumt att lägga för mycket vikt vid vikten så att säga. Ursäkta ordvitsen. Och du, kom ihåg att du är GRYM!!!!! Kram kram
    Sara Borg recently posted…MERA LÖPARINSPO (30/30-INTERVALLER)My Profile

    Svara
    • Helena Enqvist

      augusti 7, 2015 at 08:43

      Vikten blir ju mer relevant när vi kikar någonstans i absoluta toppen av toppen av cyklister, typ tour de france eller liknande. Där är man ju inte själv och leker direkt!
      Precis så utför är det mellan mig och Hasse som sitter på likvärdiga cyklar och så är det på många lopp när jag tappar i långa utförslöpor, inte på alla tyngre herrar men många. Samtidigt som jag faktiskt kan ta in på lättare damer framför!

      Svara

Kommentera

CommentLuv badge

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

%d bloggare gillar detta: