I går var jag så trött efter tävlingen i söndags. Att träna var inte att tänka på. I dag försökte jag rycka upp mig men tappade plötsligt sugen att cykla. Det kändes bara tråkigt när jag bar upp matkassen till lägenheten. Varför cykla när jag lika gärna kunde sova bort eftermiddagen.

Efter fem minuters vila på sängen innan middagen fick jag ny energi. Ordnade middag, diskade av och bytte om. Jag hade gett mig ett uppdrag, att leta en ny stig i Mumindalen. En stig att döpa till Stinky. Dessutom ville jag åka lite av mina favoritstigar i Lillsjön. Plötsligt kom cykelsuget tillbaka. Tänk vad lite som kan göra mycket.

Jag tryckte på lite på en del stigar, spanade efter nya och rullade lite lagom fort. Kände hur tröttheten rann av mig. Tänkte att det trots allt är så skönt på hösten när tävlingarna är över och cyklingen inte behöver vara så tuff eller ge stor träningseffekt. Jag kan köra mig jättetrött om jag vill eller bara rulla och träna teknik på stigarna. Eller som i dag, stanna till vid Lillsjön och bara titta på solnedgången.

Uppdraget då? Jag hittade faktiskt en helt ny stig i Mumindalen. En Stinky som börjar med lite smal trixig stig och avslutas med motlut och lite trampa-överlevkänsla innan man når en äng. 400 meter cykelglädje. Med lite uppkörning blir det kanonbra!

Höst i mumindalen!
1

2 Comments

    1. Helena Enqvist september 15, 2017 at 08:54

      Nej det är nog inte det! En sommar av mycket träning och en sensommar hårda korta lopp varje söndag sätter nog sina spår!

      Reply

Lämna gärna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

CommentLuv badge