I morgon blir det berget

En helt ny värld har öppnat sig för mig. En värld av knäskydd och skor som ser mer ut sneakers än cykelskor men som har trygga spd-klossar under. En värld av val mellan en vanlig fullfacehjälm eller en kombination av både och. En värld av mycket dämpning på cykeln och begrepp jag inte riktigt har koll på än. Framförallt har en värld av utmaningar och cykelglädje öppnat sig. Jag har gått från att vara landsvägscyklist back in the days till hetscyklist i långloppsspåren till att börja använda cykelshorts och cykelrygga. Då tyckte jag att blev lite mer happy, lite mer skogsmulle. Då hade jag inte trott att jag skulle stå utanför min port med sprillans nya fiveten-skor, rejäla knäskydd och en lite tyngre endurohoj. Redo att trampa 15 km enkel väg i motvinden för att få hoppa lite och ta några trevande doserade kurvor med en cykel som beter sig annorlunda än den jag sitter på vanligtvis.

Men jag stod där utanför porten och kände inte riktigt igen mig själv. Tittade ned på mina färgglada shorts som legat långt in i garderoben de senaste åren. De som jag vet har en förmåga att åla sig upp på låren och inte riktigt vara så sköna som de ser ut. Tittade på mina nya skor och konstaterade ett par minuter senare att nu är jag faktiskt happy på riktigt. Happycyklist som kör baggy kläder, som i cykelryggan har en gaffelpump som trängs med multiverktyg och annat som behövs. Jag trivdes med det. Likaså att trampa i väg i motvinden med en cykel vars dämpare inte är stenhårda i låst läge.

Som väl framme vid Brunflo Bike Park sänkte sadeln och slängde sig ut för första bästa linje. Eller lite trevande då. För att känna på. För att se om det är lika lätt att komprimera dämparna som på xc-hojen och ta ett skutt. För att sedan inse att det var lite svårare att låta bli att landa på framhjulet. Och sedan skapa den första lilla repan i lacken på spängerna när det inte var lika lätt att svänga runt. Men det var en fin känsla. Att veta att cykeln räddar de där små misstagen när farten inte riktigt är där. När modet sviker lite precis i ögonblicket när hoppet ska tas. En fin känsla att sitta lite mer upprätt och ha ett riktigt brett styre. Tryggt på något sätt.

Att cykla lite mer tekniska stigar och utför är inget nytt. Det har jag gjort och vet att jag är ganska duktig. Men jag har aldrig gjort det på det här sättet. Inte med ambitionen att prova på att ställa upp i några endurotävlingar, inte så tekniskt som det faktiskt kan bli.

Jag har egentligen inte aning om vad jag gett mig in på. Jag kan inte göra saker lite lagom. Vill hela tiden lära mig något nytt. Testa mina gränser och se hur bra jag kan bli. Hur mycket jag vågar. Jag tänker att jag inte har något att förlora. Bara mycket att lära mig. Som jag sedan får nytta av när jag jagar tider på stigar och nålar nummerlapp för långlopp och xco. Men jag är livrädd. För att ramla och göra mig illa. Men jag vet någonstans inom mig att det kommer jag inte att göra. Jag kanske har tagit mig vatten över huvudet och det må vara så. Men jag ska ha roligt i sommar och många somrar till. För jag får vara nybörjare och göra just det som mitt cykelhjärta klappar lite extra för!

Sedan säger jag högt till mig själv i morgon blir det berget. Känner att det låter ganska häftigt och ger den där glädjen som jag alltid söker.

Så i morgon blir det berget så som det kommer att bli många gånger till i sommar!

Omslagsbilden har Hasse tagit, då när jag premiärrullade Fujin. Precis om mitt barn-jag åker tungan när det ska koncentreras. Just på cykeln är jag fortfarande barn, inte de snart fyrtio som verkligheten säger. Och inte tänker jag låta barnet försvinna. Det skulle vara alldeles för tråkigt! 

6

Endorfinberonde träningsnörd, mamma och fjällräv och som driver en av Sveriges största cykelbloggar. Cyklar skog, fjäll och landsväg och trivs allra bäst i stigcyklarshorts med kaffetermos i ryggsäcken. Tävlar i MTB och åker skidor vintertid.

Kommentera

CommentLuv badge

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

%d bloggare gillar detta: