• Home
  • /
  • Cykligt
  • /
  • Inget tempo, en vinst och tråkiga jag

Inget tempo, en vinst och tråkiga jag

Det blev ett återbesök i slalombacken i Ladängen, vi återkommer till det.

Det blev inget tempo i Brunflo för mig igår. I bland säger kroppen att den inte orkar pressa sig. Inte orkar på riktigt även om huvudet var riktigt pepp på mjölksyrefest.
Det har nästan varit tre veckor med värmebölja och dålig sömn på nätterna. Det tar. Jag är inte gjord för extrem värme. Vet inte hur många gånger under de här veckorna som jag längtat snö, kyla och is. Och jag vet, man får inte klaga på sommaren. Kände i vilket fall som helst som ett klokt beslut att avstå allt för intensiv träning. Då lämnar vi raskt det och hoppar över till nästa sak.

Är ni inte lite nyfikna på hur det gick med chefens utmaning? Eller hur?

Vi drar inte på det. Helena vs Chefen 1-0. Mina 8,51 räckte. 9.03 hade han tagit på sig. All respekt till mig sa han. Jag sträckte lite extra på mig, sa att det faktiskt kändes rätt bra att lyckas slå honom. MEN detta innebär att han gör ett nytt försök att nu slå min tid och det i sin tur innebär att jag kommer att hetsa upp för den där apjobbiga backen IGEN. Om och om igen.

När Hasse hörde talas om det ville han ju självklart tuppa upp sig och jag ville släpa med honom i downhill-banan. Så i stället för Brunflo rullade vi ut på Frösön och till Lövsta. Han slog min tid. Attans, vi pratar inget mer om det. Jag själv valde att rulla upp på lätta växlar och satte sprätt upp för sista delen av backen, 400 metrarna med en snittlutning på 17%. Det blev 2 minuter och 39 sekunders smärta i benen och en av dagens två QOM jag plockade. Den första slet jag i 39 sekunder. Rätt lagom ansträningsnivå på det passet så att säga.

Det är ju festival i stan och krogstråket pågår för fullt. Det blir kryssande genom badhusparken för att komma ut och hem. När vi trängdes i cykelmundering med finklädda människor kom två spinningdeltagare fram och konstaterade att vi var rätt hurtiga. Det är nog så. I stället för att hinka bärs och trängas i tält satt vi på stortorget med varsin latte innan vi rullade hem för att sova. Jag är alldeles för mycket cykelnörd, gammal och himla tråkig. Fast jag trivs rätt bra som mig själv.

Donken har en god sak, det är deras latte.
0

Endorfinberonde träningsnörd, mamma och fjällräv och som driver en av Sveriges största cykelbloggar. Cyklar skog, fjäll och landsväg och trivs allra bäst i stigcyklarshorts med kaffetermos i ryggsäcken. Tävlar i MTB och åker skidor vintertid.

2 Comments

Kommentera

CommentLuv badge

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

%d bloggare gillar detta: