Kiss Womens crit – deltävling 4

Tordagskvällar är racekvällar på Zwift. Det är då det är tjejserien Kiss Women´s crit. Jag har kört 3 av 5 deltävlingar och i kväll var det dags för min fjärde. Jag hade inte riktigt längtat så där mycket som jag gjort innan. Var osäker om kroppen skulle vara på hugget. Men jag ställde upp cykeln i trainern och laddade lurarna med spellista jag kör race med. För att få extra pepp.

Jag kände i uppvärmningen att benen var sega och jag låg lite högre i puls än vanligt. Bestämde mig för att köra så länge som det kändes ok i kroppen. Så ok det kan kännas när man kör hårt.

Jag var med ganska bra i början. Låg i huvudklungan tillsammans med några andra starka tjejer, bland annat Tilda Hylen och en annan tjej i blågula Sweden Zwiftkläder. Men jag tappade fokus för en kort stund och tappade dem och kunde inte ta igen då få meter som fattades. Jag hamnade i stället i en grupp med fyra andra damer.

Vi hjälptes åt så gott vi kunde och jag sladdade bitvis längst bak för att sedan få lite tryck under pedalerna och fara som en projektil till tät. Jag hade svårt att hitta flytet i klungkörningen och jojo-åkandet slet. Men vi tog in tid på en ensam åkare som tappat den större klungan. Så småningom kunde vi plocka in henne.

Jag fick slita. Hittade ingen vila och fick ingen fart på benen. Det fanns helt enkelt ingen kraft i kroppen och jag längtade tills att de sju varven skulle vara slut. Jag körde otaktiskt och tappade på toppen av de små backarna. Med en kilometer kvar gjorde jag det stora misstaget att dra vår lilla klunga i rasande tempo för att hitta rulle på utbrytartjejen. Vi kom i kapp och jag hade inget mer att ge. För första gången under racen på Zwift gav jag upp några hundra meter före mål. Kroppen sa åt mig att sluta trampa och jag gled in sist i vår klunga på en preliminär 17:e plats.

Over and out. En bild säger mer än tusen ord.

Det var helt enkelt inte min dag. Mina ben ville inte cykla fort och var ovana att trampa. Jag har inte suttit på cykeln på nästan två veckor. Men jag tog mig i alla fall i mål och får troligtvis poäng med mig. Viktiga poäng eftersom jag inte får missa något av racern som återstår för att få en placering i serien. Trots att jag saknade både kraft och motivation att köra hårt i dag skvallrar tiderna på Strava om att jag kört mycket snabbare runt banan i dag än på den första tävlingen i serien trots att jag inte fick ut så många watt per kilo.

Jag är inte besviken. Det är trots allt ett spel och inte tävling i verkliga livet. Jag har slarvat med maten under veckan och varit otroligt trött. En vilodag blev till tre när jag nästan klippte med ögonen på jobbet för att inte somna. Jag har perioder när min nattsömn är dålig och jag vaknar mycket på nätterna och är i en sådan period nu. Jag behöver sova ordentligt och se till att få i mig mer mat.

Dessutom har var det nervöst att släppa  vår podd och det kom efteråt. All nervositet släppte och jag har inte riktigt landat efter alla positiva ord, meddelanden och kommentarer. Sånt tar visst mer energi än jag trodde även om det är superoligt!

2

Endorfinberonde träningsnörd, mamma och fjällräv och som driver en av Sveriges största cykelbloggar. Cyklar skog, fjäll och landsväg och trivs allra bäst i stigcyklarshorts med kaffetermos i ryggsäcken. Tävlar i MTB och åker skidor vintertid.

Kommentera

CommentLuv badge

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

%d bloggare gillar detta: