• Home
  • /
  • Cykligt
  • /
  • #newbikeday i bilder – Det blir en fet vinter

#newbikeday i bilder – Det blir en fet vinter

Det finns vissa tillfällen som känns så där extra roliga. Kommer ni i håg när man var liten och hade sparat i hop till något som man verkligen ville ha? När man fick ta sina sparade pengar och gå och köpa det där. Komma hem och vara jättestolt.

I vuxen ålder inträffar inte där de stunderna så ofta. Eller snarare den där längtan efter något. Nu, om man så vill är det enkelt att handla saker. Köp nu, betala om några månader. Köp en bil betala månadsvis och så vidare. Jag är dock försiktigt med sådant. Jag vill hellre spara i hop. Känna att det jag köper är mitt direkt och inte en avbetalning i flera år även om det inte alltid är möjligt att tänka så. Jag kan ju inte köpa en stuga eller en bil kontant. Men däremot kan jag spara i hop till en cykel eller en resa. Och tillfredsställelsen är lika stor som mitt barnjag när jag ser att resekontot tillåter en resa och jag kan köpa en ny cykel.

I onsdags var en sådan dag när jag kunde gå ned på Egons cykelaffär och äntligen hämta den där cykeln jag velat ha i så många år. Som jag skrivit om så många gånger här i bloggen. Varit så nyfiken på att få prova. Den dagen är här nu. Efter att ha lånat Hasses i vinter, lånat på Egons har jag en egen. En egen tjockis i vardagsrummet. En i min storlek dessutom. En alldeles perfekt vintercykel och lekcykel året om.

Det här är ingen racermaskin. Inte på långa vägar. Den väger exakt 15.7 kg med pedaler. Däcken är 4.8 tum breda. Med min lilla ram ser den kaxig ut. Riktigt kaxig och mäktig. Den heter Fuji Wendigo 2.1. Wendigo efter ett mytomspunnet kanadeniskt snömonster. Det är ett passande namn för det är ett snömonster. Som tar sig fram överallt. I djup snö, över rötter, myrar och i lera.
Det är ett annorlunda sätt att cykla. Lite mer lekfullt. Gaffeln är stel men däcken sväljer underlaget effektivt. Det ser tungt ut att ta sig fram men det går förvånatsvärt lätt ändå. Bara hjulen får upp farten tuggar den sig uppför. Däcktrycket ska vara lågt. Så lågt att det nästan gör ont i cykelkroppen i rädsla för att fälgarna ska ta stryk. Men det precis då som den flyter allra finast i djup snö. 

Den är ganska basic i specen. Shimano Deore XT som funkar bra. Tvådelad klinga. Bromsar från Tektro och modellen aurica. De biter fint och det behövs för att få stopp på stora rullande hjul. På sitter ett par Schwalbe Jumo Jim Evo tubeless easy snakeskin. Ett par vad jag förstår lättrullade och bra däck.Nu återstår bara att sätta lite egen prägel på den. Som att byta handtag och köpa matchande fälgtejp. Justera sittställningen och vänja mig vid att sitta så brett med benen. Jag ska konvertera till slanglöst så småningom för att lätta vikten lite och få den där sköna känslan som däck utan slang ger.

Jag ser framemot alla vinterrundor i Storhogna, ser framemot att köra stig runt Lillsjön och trampa upp muminstigarna. Ser framemot att köra benen trötta på morgoncyklignarna och att göra lugna utflykter med kaffetermos. Det sistnämnda kanske redan sker i helgen.

Det blir en fet vinter!

4

Endorfinberonde träningsnörd, mamma och fjällräv och som driver en av Sveriges största cykelbloggar. Cyklar skog, fjäll och landsväg och trivs allra bäst i stigcyklarshorts med kaffetermos i ryggsäcken. Tävlar i MTB och åker skidor vintertid.

9 Comments

Kommentera

CommentLuv badge

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

%d bloggare gillar detta: