Nyfiken på tempo

När jag började cykla landsväg för herrans många år sedan var jag livrädd för att tävla eller överhuvudtaget köra med andra i klunga. Men eftersom jag skulle klara av en Vätternrunda var jag åtminstonde tvungen att lära mig ligga på rulle.
Året efter vågade jag mig i väg på gemensamma gruppträningar med klubben, tanken fanns att prova att tävla men annat kom i mellan. Linjelopp inte tempo. För tempo tänkte jag var det värsta och mest smärtsama jag kunde utsätta mig för. Skulle aldrig fixa att ligga och mala i högt tempo.

Så har jag väl tänkt ändå fram tills i fjol när jag började inse att det är just i de situtaionerna jag trivs bäst och faktiskt är rätt stark. Ensam inte inbäddad i klunga, utan taktiskt tänk, bara min egen kraft och prestation. Nyttja mina starka lår och mitt starka hjärta och min mjölksyretålighet.

I våras när jag helt plöstligt älskade att nöta i motvinden under spanienresan och utan vidare kunde ett högt tempo utan att krokna började det kännas lite lockande att prova. Hemma sedan i våra härliga kaftiga vindar var känslan den samma, stark snabb och helt ensam. Jag hänger ju lätt av en del folk på långloppen när det blir grusväg.

Ni har förstått va? Jag är nyfiken på tempo. Jag skulle vilja prova köra, kanske en tävling eller bara för mig själv. På en riktig tempohoj med tempohjälm. Se hur mycket kraft och fart jag kan prestera ensam. Man måste våga, klokt skrivet av Jessica Clarén som visade upp en helt otroligt rå och snygg tempohoj i sitt senaste inlägg.

Visst skulle jag kunna packa in Fujin i bilen och åka på nåt av de lopp i jämtlandsserien här, om jag hade modet. Men Fujin har inga tempopinnar och är inte särskilt aero.

Det finns ju snuskgit snygga Fujihojjar avsedda för ändamålet om plånboken är tjock. Vad sägs om denna ovan? 53 tusen fina kronor på cykelbutiken i stan.

Nä, jag får nog fortsätta att drömma och vem vet, kanske jag stillar min nyfikenhet någon dag?
0

Endorfinberonde träningsnörd, mamma och fjällräv och som driver en av Sveriges största cykelbloggar. Cyklar skog, fjäll och landsväg och trivs allra bäst i stigcyklarshorts med kaffetermos i ryggsäcken. Tävlar i MTB och åker skidor vintertid.

3 Comments

  • Kim Tuuliainen

    juni 18, 2013 at 19:44

    Har faktiskt gått i samma tankar, ett litet sug att testa på tempo och kanske till och med ställa upp i någon tävling. Linje/GP känns som man inte har rutinen för att trängas i en klunga.
    Men att tävla mot klockan kanske vore något, sen om man har farten är ju en annan fråga. Tyvärr lär det ju lämna ett stort hål i plånboken, för man vill ja ha en riktigt tempohoj om man ska prova 😉 Skulle ju vilja i så fall ha elektriska växlar och effektmätare på den också…

    Svara
  • admin

    juni 19, 2013 at 06:58

    Farten tror nog finns där Kim! Visst är det så, ska dte var så ska det vara och effektmätare hade varit nåt! Jag fick tips om försöka låna en hoj och prova. Kanske skulle vara nåt!

    Svara
  • Anonym

    juni 26, 2013 at 08:11

    Jämtlands serien har en klass som heter klassik. där kör du med vanlig racer….. (nu har du ingen ursäkt mer) 🙂

    Svara

Kommentera

CommentLuv badge

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.