• Home
  • /
  • Cykligt
  • /
  • 5 Saker som tar mig igenom inomhusträningen

5 Saker som tar mig igenom inomhusträningen

Hur mycket jag än tycker om att vara ute. Hur mycket jag än vill vintercykla och åka skidor är det inte alla pass som sker utomhus under vintern. I bland på grund av tidsbrist, i bland på grund av lathet när lampor inte är laddade och det är en ocean att ta sig över innan allt är framplockat. (Ambitionen att plocka fram saker kvällen före finns men det blir sällan så) När jag väl tar mig ut njuter jag lite extra av det. Ser till att de flesta fredagsmornar startar med cykling, att vissa av styrkeintervallpassen sker utomhus eftersom det är lättare att motivera sig att köra backe ”på riktigt” och distanspassen gör jag inte inne. Då vill jag få så mycket dagsljus det bara går.

Jag tycker att det trots allt är lättare att träna inne den här perioden. Det går lite snabbare, det behövs inte lika mycket förberedelser och är lättare att köra de flesta intervallpassen på trainer än utomhus. Men det är inte alltid så roligt om jag ska vara ärlig. Monotont, ensamt och jobbigare. Mycket jobbigare när det inte finns saker som kan distrahera. Som skogen, som stigen framför mig eller saker som händer utefter vägarna. Inget sällskap att prata bort tiden med. Därför hjälper det mig att hitta saker som gör inneträningen roligare, som gör att jag tar mig igenom den på ett bra sätt. Enkla små saker som underlättar helt enkelt.

En grym spellista

Musik cyklar jag aldrig med utomhus men inomhus kan jag inte vara utan det. En lista som ger pepp när det behövs som mest. Som ger energi och hjälper mig att hålla rätt kadens. Jag har flera listor beroende på vilken form av träning jag ska köra. En tröskellista,en styrkeintervallslista en racelista, en softare för socialrides och i slutet av varje lista ligger ett par nedvarvningslåtar. Mina spellistor är många sedan tiden som spinninginstruktör. För lika viktigt med låtar som peppar är de som jag får längta efter. Som jag vet kommer när jag klarat passet. Som ger en go känsla när benen ska rullas ur. Som jag kan sjunga till lite och känna att jag gjorde ett grymt pass. Mycket viktigt!

Zwift

Vad vore trainerträningen utan Zwift? Jag fullkomligt älskar ”spelet”. Inte bara för alla möjligheter att få till min träning utifrån det schemat jag har utan även för att tiden går så fort. Det fina med zwift är alla möjligheter och den sociala aspekten som finns. Dels får jag in mina pass från trainingpeaks direkt till Zwift:s workouts och på ett enkelt sätt kan jag utföra passet för dagen. Trainern håller den watt den ska, jag får tid som räknas ned och får något att vila ögonen på. Så känns det lite som att cykla ”på riktigt” även om det sker i ett dataspel. Efteråt kan man alltid surra lite zwift i forum på facebook och se till att ge dem man följer lite ride ons.

Zwift har mycket. Race för dem vill som vill köra det och få ta ut sig rejält. Eller socialrides för att köra lite lugnare och skölja ur benen. För min del blir det få race för just handlar träningen om att bygga en grund och inte vinna virtuella tävlingar. I stället använder jag zwift till mina intervaller för att kunna köra dem efter watt. Någon wattmätare har jag inte på mtb:n. Jag får alla pass nedsparade och kan anlysera och följa min träning in i minsta deltalt vilket motiverar mig. Jag ska inte heller sticka under stol med att motiverar med mätbara framsteg och inte bara känsla. Dessutom fungerar Zwift som vilket dataspel som helst, det går att låsa upp saker ju högre i level man kommer. Så nya virtuella karbonhjul lockar, eller de där handskarna lite längre fram. Morötter i vintermörkret än om på låtsas.

Frukosten

Jag är dålig att äta frukost. Det är sällan som jag riktigt längtar att få äta på morgonen och sällan som jag är riktigt hungrig. Det finns några tillfällen när jag verkligen ser framemot att få äta. Det är när jag tränat innan. På fredagar är det hotellfrukosten som gör att jag kommer upp och cyklar en timme även om det inte alltid är alla fredagar som jag tar mig ur sängen. Likaså de två dagarna i veckan som jag styrketränar. Då går jag ned alldeles för tidigt för att hinna innan jobbet och längtar efter den där stunden vid köksbordet efteråt. När jag tagit mig tid att koka ägg, kaffe och piffat filen med lite roliga tillbehör samtidigt som jag laddar upp passen till Strava och TrainingPeaks och sedan läser lite bloggar och kollar igenom Instagram. Utan de här stunderna har jag inte tränat. Punkt.Slut.

Att lura hjärnan

Ett knep jag har för att ta mig igenom träningen som är lite tuffare är att lura mig själv. Det fungerar över förväntan i bland. Framförallt är jag duktig att lura mig själv när det står intervaller på schemat. Jag tar till tankeknep för att få mig själv att tro att det inte är så jobbigt trots allt.
Kör jag långa tröskelintervaller som är otroligt jobbigt mentalt brukar jag peppa mig själv med att jag kört race under sommaren på en timme på ungefär samma puls och klarat av det. Plötsligt är 15 minuter lite mer hanterbart. Fungerar inte det bryter jag ned 15 minuter i delmål. 5 minuter i taget. Hälften gjort och så en fjärdedel kvar. Har jag klarat 10 minuter klarar jag 5!

Sedan har jag det att ta med mig till, tiorna, åttorna och femmorna och fyrorna. 10 minuter är mindre än 15 minuter. 8 minuter är mindre än 10 minuter och 5 minuter är ingenting alls i jämförelse och fyror, de går fort. Det är fortfarande lika jobbigt men det sker något i hjärnan som gör att jag tar mig igenom det. Bara att förklara det i text gör att hjärnan inte hänger med!

Jag tänker också intervall för intervall. Vad blev bra, vad kan göras bättre . Sedan in i nästa intervall och den förra är glömt. På så sätt försöker jag göra varje intervall så bra som möjligt och skulle det inte bli så bra som jag tänkt gör det inte så mycket ändå.

Längtan efter utepassen

Det låter lite konstigt men jag längtar mer att få vara ute när delar av träningen sker inomhus. Det blir roligare att få byta trainer och gym mot dagsljus eller kravlösa pannlampepass på skidor eller cykel när jag gjort det ska jag. När jag bockat av de där jobbiga passen och bara får åka ut och njuta. Eller att jag vet att jag ska få köra hårt på skidorna och utmana mig. Sådant sitter jag och längtar efter när vintermörkret är som mörkast. På sommarn längtar jag däremot aldrig att få träna inne men inte heller lika mycket efter passen ute. Allra mest längtar jag faktiskt efter att få cykla fatbike den här tiden på året. Den cykeln är inget annat än en leksak i cykelsammanhang. Något jag bara har roligt på och inte krav att cykla fort. Visserligen har jag kört ett par styrkeintervallspass på den just för att den är lite tyngre och ger mer utmaning för benen men ändå, den är rolig!

Vad har du för knep att ta dig igenom inomhuspassen? Eller du kanske föredrar just den här tiden när du får gå in och bryta av din vanliga träning? Berätta gärna!

6

Endorfinberonde träningsnörd, mamma och fjällräv och som driver en av Sveriges största cykelbloggar. Cyklar skog, fjäll och landsväg och trivs allra bäst i stigcyklarshorts med kaffetermos i ryggsäcken. Tävlar i MTB och åker skidor vintertid.

3 Comments

Kommentera

CommentLuv badge

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

%d bloggare gillar detta: