• Home
  • /
  • Cykligt
  • /
  • Trösklar- ett litet framsteg och ett låttips.

Trösklar- ett litet framsteg och ett låttips.

Jo men jag tränar lite också. Försöker väcka någon sorts skidform och formulerar något form av mål inför Vasaloppet. Vet egentligen inte vilket mål jag sätta. Tänker att jag åker lite skidor och ser hur det utvecklar sig. I dag har jag faktiskt tränat lite cykel också.

Innan jag redogör för mitt pass så måste jag bara få inflika en sak jag noterat.  Det går ju trender i allt. Det jag då minst anade så skulle bli så ”hett” i träningsbloggvärlden och inte bara i inbitna cykelmänniskors bloggar är just TRAINER?! Läser på flera bloggar om entusiastiska ”förstagångsköpare/ägare/aspiranter om detta tortyrredskap. Alla i kör utbrister sin glädje över att ha/få ha en sådan hemma. Vackra bilder blandas av massor av ”så-här-tränar-du-bäst”. Följt av massor av likes, glada tillrop och en kör av ”vad bra du är”.

Jasså tänker jag. Fasiken jag är för en gångs skull inne. Har väl varit det ett tag. Har ju en trainer. Kul. 
Eller. 
NEJ-TRAINER-ÄR- SÄLLAN- SÄRSKILT- ROLIGT- EFTER-ETT- TAG.
SORRY.


Nä men nu ska jag inte vara en sån pessimist. Det är ett bra redskap för att bedriva cykelträning under den mörka och kalla årstiden. Ett bra redskap att göra sina strikta intervaller eller mystrampa eller bara trampa. Det finns med all säkerhet många som tycker att det roligt. Förlåt för att jag försöker få er att tro att det är tråkigt. Det är bara jag som tycker att det är rätt trist. Jag.

På gång. 

Nej men jag bidrar med trainer till träningsbloggssfären och ger er en otroligt fin redogörelse om kvällens späkeri. Det är helt okej att komma med glada tilrop i kommentarsfältet. 


Efter mitt försök på kompiskampen tyckte ett par herrar att jag skulle köra mina trösklar på lite högre watt. 220 watt var lite. Det håller jag ju med om. Jag har ju faktiskt känt att det skulle kunna gå men jag är i bland lat. Det blev inga trösklar i förra veckan. I dag var det dags.

Så vid skapligt gott mod kickade jag i gång tacxen och bestämde mig för 3×10 med 2 minuter vila mellan varje intervall. 10 minuters uppvärmning och lika lång nedvarvning. Lät kadensen ligga runt 95 som den brukar.

På väg att ta slut. Foto Hasse

Och vet ni? Det funkade ju jättebra. I två intervaller sedan blev det lite kämpigt. (eller mycket kämpigt faktiskt, kanske redan i andra intervallen om jag ska vara ärlig) Det var helt enkelt pannbenet som inte var lika starka som mina ben i dag. Men jag genomförde det utan att stummna och utan att dra på mig för mycket syra. Precis som det ska vara.

En vecka kvar til decembers försök till kompiskamp. Det kommer garanterat bli lite jobbigare.

Så till sist. Ett låttips. Jag kör mycket Armin Van Buuren när jag sitter på trainern. Bra driv och lätt att bara falla i nån form av trans. Denna är riktigt bra att köra trösklar till.

Och du…du får så klart gilla din trainer!
0

Endorfinberonde träningsnörd, mamma och fjällräv och som driver en av Sveriges största cykelbloggar. Cyklar skog, fjäll och landsväg och trivs allra bäst i stigcyklarshorts med kaffetermos i ryggsäcken. Tävlar i MTB och åker skidor vintertid.

2 Comments

  • Katja

    december 16, 2014 at 14:06

    Ja, trans, det är sånt jag säkert kommer försöka eftersträva på trainer med – annars blir det ju sjukt tråkigt (inte för jag kört trainer förut men testcykel, säkert samma…). Du är grym som kämpar på och delar med dig. Kram!

    Svara
    • admin

      december 16, 2014 at 21:17

      Jag tror nyckeln till att härda ut är just tillståndet trans 😉 förlåt om jag dissade allt vad trainer heter, det kan vara kul, eller det är kul sen när man kommer ut ovh känner sig stark efter alla timmar på den!

      Svara

Kommentera

CommentLuv badge

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

%d bloggare gillar detta: