• Home
  • /
  • Cykligt
  • /
  • Veckans intervallpass – trappintervaller signerat Malin Torbjörnsson

Veckans intervallpass – trappintervaller signerat Malin Torbjörnsson

I mitt inlägg om tre favoritintervaller bad jag er som läser om era favoritintervaller. Malin Torbjörnsdotter delade med sig av en variant som lät intressant.

Jag brukar ofta jobba trappintervaller, för att få maxa ur både puls och ben, men ändå ta det med ett lite lugnare upplägg… värmer upp 10-20 minuter beroende på hur kalla musklerna är och ska ligga på exakt 70% av Max i puls när uppvärmning är klar. Sedan ger jag kroppen 5minuter för att komma upp till 75%. En bra dag tar det 30 sek och då måste jag ligga kvar på exakt 75% så gott det går hela tiden 5 minuter ut och en annan dag kanske jag behöver alla minuterna för att nå 75%. Poängen är att efter exakt 5 min ska jag ligga på exakt 75%. Sedan fortsätter jag med 5-minutersintervaller upp till 80%, vidare 85% och sedan 90% eller över. Jobbar omvänt neråt och ger kroppen 5 minuter ner till 85%, fem minuter till 80% osv. Trampar ur 10-20 min på ca 70% innan jag bockat av passet.

Veckans gemensamma intervallpass på cykel blev Malins variant. Vi var inte så sugna på att köra riktigt hårt, inget brutalpass som Hasse sa. På pappret lät Malins upplägg lagom utmanande. Jag behövde bara få trampa och fokusera på något. Efter en riktigt dålig dag följt av en eftermiddag full av frustation över saker som jag inte kan göra så mycket åt just nu behövde jag få endorfiner och låta benen bli trötta.

Vi kom i väg lite sent och lät uppvärmningen ligga på 10 minuter och jobbade oss sedan upp i femminuters block. Det tog lite tid i de första blocken att nå önskad puls men jag stressade inte. I de sista, upp till 90% och ned till 85% stod jag jag upp för att få pulsen att stegra och sedan sjunka i lagom fart. Jag försökte att hålla kadensen runt 90-95 och inte tänka på annat än att pulsen skulle vara där jag ville. Det var jobbigt och bitvis brann det i benen men ändå hanterbart. Det jobbigaste var ändå att vända tillbaka utan att gå ned för mycket i puls.

I bland är det så trevligt med intervaller att jag inte kan annat än att le efteråt. Hur trött jag än är. 

I mitten av passet rann dagen av mig, jag fick driv i benen och kunde släppa alla negativa tankar. Bara var där och då och känna att kroppen jobbade och faktiskt svarade. Det var längesedan bortsett från stakpasset i söndags. Det har varit en tung period i träningen. Tung på det sättet att jag inte har kunnat jobba så hårt som jag velat, dragits med trötthet och mjölksyra alldeles för tidigt i passen. En svacka som jag hoppas att jag nu håller på att jobba mig ur. Att benen inte är så cykelstarka just nu är helt i sin ordning. Det kommer så småningom. Hjärtat däremot är det inget fel på.

trappintervaller

Kanske lite mer en pyramid än en trappa. 

Det här var ett pass jag kommer att göra om. Med 10 minuters uppvärmning och lika lång nedvarvning hamnade den sammanlagda tiden på 55 minuter. Alldeles lagom för att jag ska orka mentalt. Prova du med!

2

Endorfinberonde träningsnörd, mamma och fjällräv och som driver en av Sveriges största cykelbloggar. Cyklar skog, fjäll och landsväg och trivs allra bäst i stigcyklarshorts med kaffetermos i ryggsäcken. Tävlar i MTB och åker skidor vintertid.

Kommentera

CommentLuv badge

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

%d bloggare gillar detta: