Wherever I lay my bike is my home

Är det inte så? Att oavsett så länge som man har sin cykel med sig så känns det hemma? Jag funderade på det där i går under ett kvällspass ute på Frösön. En kväll när aprilsolen var magisk över fjällen. När så många bilburna människor samlades uppe vid Frösö kyrka för att se solnedgången. För mig kändes det så i går. Bokstavligen när jag återigen påmindes om varför jag väljer att bo där jag gör trots långa vintrar och korta somrar om man är cyklist. För Jämtland är smärtsamt vackert oavsett årstid och just nu när våren kommer medan fjällen fortfarande är vita av snön. Det är här mitt hem.

Men det är också hemma i det avseendet att på cykeln mår jag som bäst och känner mig trygg. Det kan vara på en spansk landsväg någonstans i bergen, på en stig i Dalarna eller på fjället en lite tjurig men vacker dag. Just då är jag hemma. I det element som jag trivs allra bäst och har som roligast. Det är så mycket mer än att träna för mig, mer än intervaller i kvällssol eller nummerlapp på en dammig långloppsbana eller inne på trainern. Det är rörelse, upplevelser och en livsstil. En livsstil jag anammat i 12 år och hoppas jag aldrig tappar bort på vägen.

För Wherever I lay my bike is my home

3

Endorfinberonde träningsnörd, mamma och fjällräv och som driver en av Sveriges största cykelbloggar. Cyklar skog, fjäll och landsväg och trivs allra bäst i stigcyklarshorts med kaffetermos i ryggsäcken. Tävlar i MTB och åker skidor vintertid.

Kommentera

CommentLuv badge

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

%d bloggare gillar detta: