7 år som spinninginstruktör är slut

Allt har ett slut sägs det. Inget vara för evigt. Men samtidigt kan en förändring innebära något nytt.

I mars 2009 blev jag spinninginstruktör och började jobba på Fristilen. På hösten samma år gick jag en utbildning via Les Mills för att bli licensierad RPM-instruktör. Har sedan dess kört klasser, termin efter termin med ett uppehåll under ett par månader under vinter/vår 2011.

Förra måndagen efter mitt klass hade vi ett extrainsatt möte där vi fick reda på att gymet tar bort spinningen ur sin verksamhet. Statistiken har dalat på en del pass och träningsbranschen förändras.  Inget konstigt alls. Det var inte heller ett oväntat besked men ändå något som gjorde mig både ledsen och tom. Instruktörsjobbet har gett mig så otroligt mycket och spinningen ligger mig så varmt om hjärtat.

Så jag kör två klasser till, två måndagar innan jag lägger spinningskorna på hyllan. Inte bygger pass eller letar musik något mer. En konstig känsla. Jag kommer att sakna måndagspinnarna, kommer att sakna alla stammisar, sakna den där känslan när håren reser sig på armarna när deltagarna så fokuserat kör. Sakna alla människor jag fått förmånen att få träffa, få motivera till att röra på sig och glädjen när klassen är slut. Det har blivit en så stor del av mig.

Vi har självklart möjligheten att stanna kvar och instruera i någon annan form av gruppträning. Frågan för mig del är bara vad? Vad jag kan förmedla med lika stor glädje och energi? Men jag behöver inte bestämma något just nu utan får känna efter. Hjärtat säger dock att jag inte helt vill sluta spinna, det vore någonstans ett himla slöseri med en bra instruktör.

Så slutligen vill jag bara tacka alla ni som jag fått förmånen att ha på mina pass. För all den kämparglöd som funnits, alla leenden, alla ni som kommit åter termin efter termin. För alla fina ord, för all bra feedback som jag gjorts att utvecklats under de här 7 åren.

craft

0
Share

7 Kommentarer

  1. Lena Indahl Jonsson

    Hej,
    Jag fick mejl om det i fredags och fast jag på senare tid inte varit så flitig vad gällande spinning, så blev jag också tom och berörd. Tänk vad många par ben du har fått snurr på under alla dessa år och vad många pannben du letat fram hos deltagarna.
    Vem vet, kanske du startar kurser i hur man kommer igång med cykel på olika platser i länet. Tror att det skulle finnas underlag ute på landsbygden.
    TACK HELENA FÖR ALLT DU GETT!

    • Tack så otroligt mycket för fina ord Lena! Jag blir alldeles rörd. Och du, det var ingen dum idé du precis kläckte! vem vet 😉

    • Det är jättetrist faktiskt. Men när efterfrågan dalar är det förståeligt att ägarna hittar andra vägar.

  2. Så trist! Hoppas det dyker upp någon ny spännande möjlighet snart!!!
    Ida recently posted…Cykling i fantastisk landsbygdMy Profile

  3. Pingback: Om att sakna jobbet som spinninginstruktör men nöjd att vara tillbaka som deltagare - Helena Enqvist - hon som cyklar lite

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

CommentLuv badge