• Home
  • /
  • träning
  • /
  • Det är inte dumt att vara rastlös – om den viktiga vardagsmotionen

Det är inte dumt att vara rastlös – om den viktiga vardagsmotionen

Lite i allafall.

Lite i allafall.

Handen på hjärtat, vardagsmotionerar du?

Ställer jag den frågan till mig själv är svaret lite dröjande. Jag kan i bland vara jobbigt lat och åka med min sambo till jobbet även om det bara tar 5 minuter med damtrallan. Kvällspromenader tänker jag på att jag ska ta för att det är skönt när det väl blir gjort. Men oftast ägnas kvällar åt träning och de dagar jag vilar har jag fullt upp med att just vila. Eller ta hand om tvätten eller städa.

Jag vet hur viktigt det är att röra på sig och träningen är en naturlig del i mitt liv. Så pass naturlig att jag inte vet hur det är att inte träna längre. Det är sällan jag har svårt att motivera mig att komma i väg på ett pass. Oftast spelar det sällan någon roll om vädret är dåligt eller om det blåser småspik utanför. Jag bara gör det så som jag borstar tänderna på morgonen och kvällen. Jag vet hur jobbigt det är att starta från ruta ett. Hur jobbigt det är att börja träna och vill inte vara där igen även om det är herrans massa år sedan jag hellre spenderade kvällen i soffan än i rörselse. För en sådan period i livet har jag haft. Jag tränar mycket och ofta. Det har jag inte alltid gjort utan succesivt vänjt min kropp vid många träningstimmar. I en dels ögon tränar jag för mycket men det är mitt sätt att leva och mitt val för att nå de mål som jag satt upp. Jag gillar att röra på mig.

Det är jag inte ensam om. Nu tränar alla. Loppens startplatser fylls på bara några minuter, utmaningarna för vanliga svenssons blir allt extremare och att ha en PT är inte konstigare än att låna en bok. Passen på gymmen blir kortare och fokuseras på snabba reslutat och det mesta ska vara tidseffektivt. För det är klart, hur ska vi hinna träna när vi jobbar heltid och har mycket utöver det? Fast det är en annan diskussion. I vilket fall som helst gör det mig glad att vi tränar och att vi rör på oss. Att vi förstår vikten av att vara aktiv på ett eller annat sätt men att det inte nödvändigtvis behöver vara så krångligt. Jag blir glad när jag i mitt jobb som instruktör möter nya deltagare som efter ett par månader lyckats få in träningen som en rutin i vardagen. Men får vi in vardagsmotionen lika bra? Den som kanske inte känns så viktig när vi ändå tränar? Jag tror att det är lätt att glömma bort den. Den kanske inte känns så viktig.

Många av oss, däribland jag har ett stillasittande jobb. I bland består mina dagar av att sitta framför en skärm. Vissa dagar gör jag hembesök och får då röra på mig. Även om jag ägnar många timmar till träning behöver även jag röra på mig under arbetsdagen. Sitter jag still för länge får jag ont i ryggen och blir stel.

Jag är rastlös. Oerhört rastlös och kan säkert reta någon med mina små korta promenader på kontoret. Därför var det lite roligt att läsa den här krönikan i vår lokala dagstidning. Att vara rastlös kan faktiskt rädda liv. Det låter kanske lite väl dramatiskt men det handlar faktiskt om hur viktigt det är att röra på sig lite och ofta. Små saker som att gå runt på jobbet gör gott för våra kroppar. Det behöver ju egentligen inte vara så svårt.

  • Har du möjlighet att stå upp och jobba. Gör det så ofta du kan! Jag står under min telefontid. Det ger inte bara rygggen avlastning utan jag får mer kraft att hantera jobbiga samtal.
  • Ta korta pauser. Sträck på dig, rulla axlar och gå ett varv. Min klocka påminner mig en gång i timmen att jag ska röra på mig.
  • Ta trapporna och inte hissen. Jag kämpar mig uppför 4 våningar av trappor som suger musten ur benen varje dag. Det är ovanligt jobbiga trappor har vi konstaterat på jobbet.
  • Gå dit du ska om du har möjlighet. Jag väljer bara bussen om jag ska långt på hembesök. Jag går annars. En timmes promenad fram och tillbaka som i många fall inte alls tar längre tid än att passa busstider. En bra vecka har jag sådana här gratispromenader minst fem dagar av 7.

Det är egentligen inte så svårt. Allt det här vet du ju redan säkert. Men jag måste i bland påminna mig aktivt för det är lätt att glömma i bland. Som att jag åker bil när jag kan gå. Om två veckor flyttar vi till ett lokal 2.5 km åt fel håll. Fel håll bilåkarmässigt. Jag kommer att bli tvungen att ta mig dit på egen hand och jag har en bra plan. Jag ska ett par dagar i veckan transportlöpa för att underhålla min löpning under vintern. Andra dagar ska jag cykla även när det blir kallt och de dagar det verkligen inte går att cykla får jag gå.  För de promenader jag tidigare har kunnat ta i jobbet till hembesöken kommer att bli färre eftersom mitt område ligger utanför gångavstånd. Det är ju faktiskt inte så jobbigt att vardagsmotionera egentligen. Det handlar mest om att det ska bli av.

Hur vardagsmotionerar du och är du duktig på det? Berätta!

Vill du läsa mer om det här med stillasittande och vikten av röra på sig i vardagen? Titta då in hos Clara skriver om ”Upp och stå”, Maria om Stillasittande livsstil,  Annika om lyckan av att fysiskt kunna ta sig upp.  Camillas tankar om en stillsittande livsstil, Ida om att inte cykla till jobbet. Malin om det slitsamma kontorslivet och Charlotta om stillandesittande och vardagsmotion.

0

Endorfinberonde träningsnörd, mamma och fjällräv och som driver en av Sveriges största cykelbloggar. Cyklar skog, fjäll och landsväg och trivs allra bäst i stigcyklarshorts med kaffetermos i ryggsäcken. Tävlar i MTB och åker skidor vintertid.

12 Comments

Kommentera

CommentLuv badge

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

%d bloggare gillar detta: