Störs du av grymtande i spinningsalen?

Jag läste Petra Månströms inlägg om att ”Killar, varför måste ni stöna så högt?” häromdagen.

I korthet så uppfattas stönande, flåsande och skrik som mycket störande. Och kvinnor låter inte på samma sätt.
Här håller jag inte med alls men har respekt för att andra gör det. Hennes inlägg fick mig att fundera lite.

Jag tänker lite så här:
Jag är av den sorten som låter, massor och ofta. Det kommer av sig själv när jag tar i. Oavsett om jag sitter i spinningsalen, på trainern, i gymmet eller på skidorna. Till och med på instruktörscykeln i bland fast jag försöker att inte låta så högt eftersom jag har en mick framför munnen.
Jag blir faktiskt lite glad när andra gör det. Att andra vågar skita i vad andra tycker om att de låter. För jag tror om jag återgår till det som Petra skriver- att kvinnor låter mindre- att kvinnor kanske inte vågar låta eftersom det är så kvinnor inte ska göra. (Helt och håller min tanke och inte Petras.)

Jag är också av den sorten att jag uppmanar mina deltagare att låta. ”Våga låt lite när det blir som tyngst, det hjälper, man får låta” brukar jag ungefär säga. Och det låter om mina deltagare, kvinnor som män. För är det en person som låter vågar går det inte länge innan andra vågar hänga på. Deltagarna börjar peppa varandra och plötsligt skapas lite vi-gör-det-här-tillsammans-känsla och energin blir ännu högre. Det byggs upp ju längre vi kommer slutet.
Jag kanske är väldigt enerverande som gör så här. Som ofta frågar hur om de är med, jobbar tungt etc. Det har jag tänkt på i bland.

Däremot inte om flås, (för det är jäkligt svårt att inte flåsa när det är jobbigt och lika jobbigt med mick som förstärker minsta lilla andetag).
Jag har inte hört någon kritik från deltagarna ännu men samtidigt kanske den som störs inte vågar säga det. Men fick just en sån där hjälp-känsla.

Så vad tycker du? Störs du av sådant här?


I en av intervallerna och grannen under funderade kanske på vad som hände en trappa upp

0

Endorfinberonde träningsnörd, mamma och fjällräv och som driver en av Sveriges största cykelbloggar. Cyklar skog, fjäll och landsväg och trivs allra bäst i stigcyklarshorts med kaffetermos i ryggsäcken. Tävlar i MTB och åker skidor vintertid.

6 Comments

  • Anna Jansson

    januari 11, 2015 at 11:37

    Jag störs inte av lite grymtande och flåsande. Däremot tycker jag det är störande med vissa som låter fööör högt. På spinningen har vi en som låter som om han håller på att få orgasm redan kort in i intervallen… Då kan jag tycka att det är lite väl mycket. Men lite lagom gör ingenting som sagt, det är bara peppande!

    Svara
  • Petra Månström

    januari 11, 2015 at 14:13

    Hej Helena! Kul att du plockar upp detta. Dock vill jag poängtera att jag i mitt inlägg endast beskrev MIN SUBJEKTIVA upplevelse. Det var ingen generalisering, d v s att män ALLTID stönar mer än kvinnor.

    Svara
    • admin

      januari 13, 2015 at 08:16

      Hej Petra!
      Jag förstår det.
      Inlägget fick mig att fundera på hur det kan uppfattas och inget som jag tänkt kan vara störande om jag tänker på hur det ser ut på mina pass.
      Som sagt är det intressant hur olika man är!

      Svara
  • Elna - formcykel.se

    januari 11, 2015 at 21:12

    Jag tycker det är lite creepy att folk är så tysta och försöker hålla tyst själv, fast jag vet att jag tar i mer om jag låter. Och låter, det gör man ju när det är jävligt jobbigt, just som du skriver – oavsett vad för jobbigt man håller på med. En grej som stör mig dock, i spinningsalen, är när folk håller låda. Det känns inte schysst mot instruktören och man vill ju absolut inte överhöra privata utläggningar när man tränar.

    Svara

Kommentera

CommentLuv badge

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.

%d bloggare gillar detta: