Svar på era frågor- triathlon

Tänker ta i tu med era frågor! Tack så mycket och ni har gett mig mycket bra inspo. (Det är helt okej att slänga i väg en om du missade inlägget) Vi börjar med Tewas (åhh..jag kommer ju inte i håg ditt riktiga namn just nu)

Har du testat triathlon eller ha du tankar på att köra någon triathlontävling. 🙂

Jag har inte provat någon triathlontävling. Ännu. Men faktum är att jag för ett par år (jisses vad tiden går) bestämde mig för att genomföra vad som då hette Järnmannen i Kalmar. Hasse och jag skulle göra det tillsammans. Påbörjade en seriös satsning och slet med att lära mig crawla.

Jag nötte i bassängen men var väl ingen stjärna direkt. Vansbrosimmet året innan bröstsimmade jag mig igenom

Lockades av kombinationen löpning, cykel och simning. Hade genomfört en svensk klassiker och behövde någon ny utmaning. I september 2011 bloggade jag om våra planer för 2012.  Vi hade lagt upp ett vettigt träningsupplägg och var peppade.

Nu är bestämt, det blir järnmannen i Kalmar 2012!
En jätteutmaning att bita i, ett utmaning som ger pirr i magen,
förväntningar och lite ångest såklart. En utmaning för både mig att
Hasse att sträva mot tillsammans.
Det kommer att bli en spännande tid framöver.

Men så blev Järnmannen i Kalmar en officiell Ironman och startavgiften lite för hög för oss. Vi resonerade att vi borde träna lite mer innan vi ställer oss på startlinjen och sköt fram det. I stället blev det blev det långloppscupen i mtb det året och resten vet ni.

Men tanken fanns kvar. Jag vill prova, jag vill kunna genomföra en Ironman men jag måste inse att det nog inte är möjligt. Jag har en gammal skidskada på det ena knät. En menisk som gick sönder 2005. Det har aldrig blivit bra. Jag har provat, sprungit ett Lidingölopp och efter lite sporadiskt och det blir värre. Terräng funkar skapligt men inte asfalt. En mil är smärtgräns och jag vet att jag riskerar att göra det värre om jag fortsätter att springa. Tråkigt.

Men jag har simprylar, dolme, paddlar och platta om nån vill köpa !

0

Endorfinberonde träningsnörd, mamma och fjällräv och som driver en av Sveriges största cykelbloggar. Cyklar skog, fjäll och landsväg och trivs allra bäst i stigcyklarshorts med kaffetermos i ryggsäcken. Tävlar i MTB och åker skidor vintertid.

3 Comments

  • borje lindh

    augusti 20, 2014 at 19:47

    Nu tänker jag föreslå något radikalt – byt skor! Öva på att springa helt barfota och skaffa ett par neutrala skor (dvs lika höga fram och bak). Det kommer att hjälpa dig att lägga om löpsteg så att du landar mitt på foten i stället för hälen. Belastningen på knäna blir mycket mindre, och förhoppningsvis kan du öka löpsträckorna. Förr fick jag ont i knäna efter 3km på asfalt. Nu har jag sprungit 12km asfalt helt barfota och har sprungit Göteborgsvarvet två gånger i Fivefingers… Kanske värt ett försök?

    Svara
    • admin

      augusti 21, 2014 at 07:45

      Intressant Börje! Absolut kan det vara det. Jag gillar ju att springa och skulle ju vilja kunna igen.
      Barfota på löpband borde väl vara det smidigaste till att börja med?

      Svara

Kommentera

CommentLuv badge

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

%d bloggare gillar detta: