Svar på frågor- använda träning när man har tillfällig svacka i självförtroendet

Hur kan man använda träningen när man har en tillfällig svacka i självförtroendet?

Frågan kommer från Helena och är intressant och svaret inte det enklaste. Det beror lite på om självförtroendesvackan är relaterat till att man upplever sämre självförtroende i den träning man utför eller om det inte alls har med träningen att göra. I båda fallen tycker jag att träningen kan användas för att stärka sitt självförtroende.

Säg att du till exempel inte längre tycker du gör framsteg, dina tider blir sämre, du når inte målen som du satt upp och känner dig dålig på det du gör. Det är ingen ovanlig känsla. Jag brottas allt för ofta med sådana här saker. Jag sätter lite för mycket press på mig själv, vill leverera och hela tiden utvecklas och blir fartblind. Ser inte mina framsteg och kan i bland jämföra med mig andra. Träningen tenderar att bli mer ett krav än prestationslös rörelse. Det blir en ond spiral. Du försöker springa eller cykla snabbare, mer ofta och känner att du bara backar. Självförtroendet blir lite naggat i kanten.

Det enklaste och i bland det allra svåraste är att släppa alla prestationskrav. Träna utan klocka nästa gång, låt kroppen bestämma farten och längden. Ta en ny runda där du inte tränat förut. Fokusera på att bara ha roligt. Beröm dig själv, hitta saker som du gjorde som var bra och tänk inte på vad som var dåligt. Kanske cyklade du den där svåra stigen med många stenar på som du inte klarat förut. Eller sprang du faktiskt hela backen upp utan att tänka på det? Eller kändes dina fötter lite extra lätta över stöket på stigen?

Prova en ny träningsform. Våga vara nybörjare! Det ger oftast en rejäl självförtroendeboost. Framstegen är i början stora och känslan av att lära sig nya saker och faktiskt börja behärska dem är en fin känsla. Oftast släpper man prestationskraven då, det kanske handlar mer om att ta sig i mål om man anmält sig till ett lopp i en sport man inte vanligtvis håller på med. Det blir mer upplevelse än tävling i det fallet.

Utveckling är stärkande men någon gång hamnar de flesta på en platå. Oavsett hur mycket man kämpar kan det kännas som man står kvar och stampar på samma ställe eller börjar ta några steg tillbaka. Utvecklingskurvan kanske har varit rak. Då är det viktigt att påminna sig om de framsteg man gjort innan och framförallt att försöka se de små förbättringarna. De som man oftast inte märker direkt. Kanske kan du hålla lägre puls på distanspassen? Du orkar kanske lite mer än vad du gjorde för några månader sedan? Visst har du blivit lite mer teknisk? Löpsteget lite mer effektivt, cyklar lite bättre över stigarna eller lyfter lite striktare på gymmet? Skriv upp dom! Titta gärna på dina svagheter också. Vad behöver du utveckla mer? Fokusera lite extra på dem, se det som att vara nybörjare igen. För utvecklar du sina svagheter blir du överlag bättre. Det du redan är bra på följer ju med.

Är din svacka i självförtroendet inte relaterat till träningen du utför kan träningen stärka dig. I massor. Precis som jag skrivit ovan- ta tillvara på allt det bra du gör. Alla framsteg, allt det du klarar av. Hur mycket din kropp faktiskt orkar. Hur den samarbetar med dig och hur långt du faktiskt kommit  (oavsett om du precis börjat eller hållit på ett tag). Känn dig stolt över det du gör. Kanske vågar du dig på att prova något nytt och lär dig mycket, om det precis påbörjat och om dig själv.  Det kanske låter motsägelsefullt att börja med något nytt när man inte behärskar det och samtidigt inte riktigt har självförtroendet med sig. Men om du tillåter dig själv att vara nybörjare och tillåter dig att göra misstag och ser det i stället som en lärdom och erfarenheter växer du.

Slutligen det bästa råden jag kan komma på. Sluta jämföra dig med någon annan. Oavsett vad det handlar om i träningsväg. Vi är alla olika med olika förutsättningar och mål med det vi gör. Vi utvecklas i olika takt och alla har varit nybörjare. Du är bra precis som du är.