Helt plötsligt är den där. Väggen eller hammaren. Det kändes ju ganska okej nyss. Du känner hur farten går ned, kroppen vill liksom inte lyda. Det är som att trampa i sirap trots att du tar i. Kompisarna försvinner någonstans i ditt allt mer krympande synfält. Snart har du knappt styrfart. Hur långt är det hem? Eller till mål? En mil, det går aldrig. Kanske bäst att kliva av och sova en stund i diket. Ok. En kilometer i taget. Kom igen kroppen. En till. Det går inte. Du bara tänker på mat och benen är svaga. En kilometer till. Ännu en. Väl hemma äter du vad du kommer över sittandes på badrumsgolvet i cykelkläder. Du tänker att du måste äta innan du ens orkar byta om och duscha. Säger någon något innan du ätit upp och återuppstått från de döda fräser du ilsket. 

Känner du igen dig? Att vägga eller bonka är helt enkelt att gå helt tom. När väl hammaren eller väggen kommer med besked är det ofta försent att göra något. Det kan hända oavsett hur vältränad du är. Van som nybörjare. Du kan vara pigg innan och känna dig stark. Stunden senare rätt ynklig och svag.

Vad är väggen?

Vad det beror på att man går in i väggen finns det många åsikter och teorier kring. det handlar enkelt förklarat  om att kroppen har förbrukat sina kolhydratsreserver och blodsockret sjunker. Anstränger du dig hårt under ett par timmar tömmer du dina kolhydratsdepåer och kroppen tvingas att använda energi från sina fettdepåer. Att använda fett är jobbigare för kroppen eftersom processen kräver mer syre än vid kolhydratsdrift och musklerna behöver syre. När det blir ”för jobbigt” för kroppen går man i i väggen.

Man kan också gå in i väggen pga vätskebrist. Därför är det så viktigt att dricka regelbundet innan man blir törstig.

Vad kan du göra för att minska risken att vägga?

18922773_1706927225988548_4575927278774087051_o
Fylla på med energi under längre lopp/rundor skjuter väggen fram en bit!

Oavsett om du tränar lite eller ofta så kan du vägga. Det handlar inte enbart om att du skulle vara otränad eller i dålig form. Det är många olika faktorer som spelar in och i bland ett mått av otur. Det kan kännas jättebra i början och efter tag har du sirapsben. Men det går att förhindra det  och skapa så bra förutsättningar som möjligt för att undvika den!

  • Träna lågintensivt. Lågintensiv träning förbättrar kroppens förmåga att använda fett som bränsle och utan att man blir lika trött av det.
  • Långpass är bra. Dels vänjer du kroppen att vara i gång under lång tid, muskler och senor vänjs. Du får också en känsla om hur det känns när depåerna sinar lite. lär du dig vilka signaler som kroppen sänder ut och kan mota väggen innan den slår till.
  • Se till att du dricker under dina längre pass. Sportdryck är en god ide när passen börjar gå över 90 minuter. Med sportdrycken tillför du energi, salter och mineraler. Det som du gör av med när du svettas. Drick den sportdryck du tänker använda på lopp så du vet att magen tål det.
  • Fyll på med energi under tävling och längre träningspass. Gels, barer med högt kolhydratsinnehåll. Ju hårdare intensitet du håller desto mer kolhydrater gör kroppen av med. De depåer du har i kroppen räcker inte särskilt långt.
  • Se till att du har druckit bra och ätit bra innan träningspasset. Dålig grund ökar risken för att du går in i väggen.
  • Ett jämt tempo gör att kroppen förbrukar mindre kolhydrater och håller energiförbränningen på en stabil nivå. Men det kan vara lättare sagt än gjort i en tävling situation eller på ett motionslopp.
  • Se till att du alltid har en nödgel eller annan snabb energi med dig. En som du kan ta när du känner att det börjar bli nära.
  • Går du in i väggen pga vätskebrist så är det oftast kört. Det är oerhört svårt att hämta igen sig från.
Nödgel, bör finnas i varje ficka, rygga eller sadelväska!

Vad gör man när väggen börjar komma eller är där?

I bland kan man inte göra så mycket mer än att sänka farten och försöka ta sig hem. I bland går det att komma tillbaka. Var lyhörd på kroppen. Börjar du känna dig lite trött? Går farten ned?

Det är inte alltid lätt att känna om man är hungrig eller törstig. När man väl börjar känna det är det i regel redan försent. Så fyll på med energi regelbundet även om du känner dig pigg. Under ett lopp brukar jag fylla på med ungefär 30 minuters mellanrum beroende på hur långt ett lopp är. När kroppen är full av adrenalin och tävlingshornen är stora glömmer jag bort att äta. Likaså glömmer jag ofta bort att dricka under mina långpass. Det känns ju rätt bra och jag blir inte särskilt svettig om jag tar det lugnt. Ett par timmar senare är jag torr.

Skulle energipåfyllning inte hjälpa direkt så sänk farten eller intensiteten. Det räcker ofta med en lite stund av mindre ansträngning för att kroppen ska återhämta sig lite. Försök att tänka positivt. I bland kan hjärnan luras.

Har du några ytterligare tips? Kanske har du någon rolig väggningshistoria att dela med dig av? Lämna gärna en kommentar eller skriv ett inlägg!

 

6

2 Comments

  1. Cykelkatten - Cykel, punk och kärlek! juli 1, 2017 at 17:54

    Mina väggningar beror i 99,99 fall av 100 på att jag är HUNGRIG. Det är så himla, himla uppenbart! Tränar därför en del på att lära kroppen inte bli sådär djävulskt hungrig. Har kommit rätt så långt men ändå *gulp*… Upp med detta inlägg i Vi som älskar landsvägscykling också! (roadies väggar too…)
    Cykelkatten – Cykel, punk och kärlek! recently posted…Jag blundar.My Profile

    Reply
  2. Trail & Inspiration juli 5, 2017 at 09:26

    Väggade så in i bänken första året jag sprang Risveden. Självförvållat kan jag känna så här i efterhand, så jag hade sprungit som längst typ 5-6 km och plötsligt tyckte att 18 km terräng var en bra idé… *himlar med ögonen*
    Försökte äta och dricka, men kräktes som en kalv i flera timmar och somnade i soffan i fosterställning kl 19 och vaknade typ kl 11 dagen efter. (Förvånansvärt pigg då, i och för sig). 😮 😉
    Trail & Inspiration recently posted…Julikalender!My Profile

    Reply

Lämna gärna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

CommentLuv badge

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.