Rättviks blåa ”Farfarsleden” och svarta slingan – cykelglädje!

 

Farfarsleden. Galet fina tallmostigar!

Vi har cyklat mycket i Rättvik. Från de allra första vårturerna när vi bestämde oss för att börja tävla i mountianbike för fem år sedan till nu när vi lite lättare tar oss fram.  Skogen runt Jarlsskogen har varit en favorit för oss. Det finns så otroligt mycket fin stig. Sådan där mjuk tallmostig som vi inte har uppe hos oss. Som bjuder in till fart och cykelglädje och samtidigt är så sköna att rulla lugnt på.

Cyklarna följer alltid med till Rättvik när vi hälsar på Hasses pappa och den här helgen var inget undantag. Vi hade bestämt oss för att prova den nya Farfarsleden och prova att ta den svarta leden som är ganska tuff. Den sistnämnda har vi bara åkt en gång tidigare och det var 2013. Det vi båda mindes av den turen var att det var oerhört kuperat och vi hade svårt att klara av backarna.

Även om vi skulle åka den tuffa leden så låg fokuset på en lugn runda. En sådan där kravlös hösttur i fint väder. Försöka hålla pulsen låg och bara njuta.

Det gick bra bortsett från alla tuffa stigningar på den svarta leden. Jag hade inga ben som svarade och den allra lättaste växeln räckte inte till i bland. Men det var det värt. Leden var roligare än jag mindes den och till skillnad från 2013 klarade jag alla backar utom en.

Hasse passar på att pusta ut. Svarta leden tar på benen!

Vi hade börjat på den blåa nya leden för att vika av på den svarta och sedan fortsätta på den blåa. Ett smart drag efter som den svarta sugit ur all kraft i benen. Vi rullade lugnt runt leden och fick upptäcka många nya stigar vi inte cyklat förut. Leden blev snabbt en favorit som jag längtar att få köra med lite piggare och sprättiga ben.

Det blev 22 km av ren cykelglädje i dag och jag påmindes återigen om hur otroligt mycket fin cykling det finns här!

Passar Rättviks leder för alla?

Absolut. Här finns något för den som precis börjat cykla mountianbike och för den som vill ha lite mer utmaningar. Rättvik ingår i Biking Dalarna där man gått i hop gemensamt över landskapet för att ställa i ordning och märka ut leder. Märkningen är gemensam oavsett vart du cyklar och grön led står för det enklaste och svart det svåraste. Vad som är blått och svart kan variera lite beroende på hur terräng och underlag ser ut. Rättviks blåa leder är till exempel lättare än Kalugapasset i Rörbäcksnäs som jag skrev om tidigare i sommar.

Stigarna runt Jarlsstugan i Rättvik där lederna utgår i från är för det mesta enkla tekniskt. Det är släta fina tallmostigar och en del bredare sandvägar och skogsbilvägar. Mörksuggejakten går på en del av lederna och stigarna. Utmaningen på de svårare lederna är kuperingen och att stigarna i bland är riktigt slingriga och med skarpa kurvor. Allra mest kuperad är den svarta leden som verkligen bjuder på mycket mjölksyra, branta stigningar och lika branta utförslöpor. Den har bitivs lite stök i form av rötter.
Den röda leden Dala Ledstång och snickeri (som jag skrivit om förut) ger precis som den svarta leden tuff träning om man kör den fort. Den har dock lite flackare partier bitvis och är 9 km.

Den allra lättaste av lederna är den blåa NCC-leden som mäter 6 km. Den går mestadels i skidspåren och har breda fina stigar och skidspår.

Blåa Farfarsleden 16 km

Farfarsleden är ny för i år och har ersatt den blåa 20 km-leden som för tillfället har en paus. Leden går till en viss del på den gamla 20km-leden och delvis i det 13 km långa motionsspåret som har orangea markeringar.

Leden bjuder på enklare stigningar och enklare backar men är inte på något sätt tråkig. Snarare tvärtom. Den bjuder på fart och flow och en del stigpartier är så där fina att man vill stanna, vända och åka dem igen. En del av dem var nya för mig och Hasse.

Farfarsledens mjuka fina tallmo som inbjuder till fart.

Leden går till viss del på skogsbilsvägar och Rättviks sandiga vägar men det är långt i från grusvägar som jag är van. Sådana där som aldrig tar slut och är mentalt jobbiga. Här är det som i Rörbäcksnäs, en fröjd att åka dem.

Farsfarsleden passar både nybörjaren och den som är lite mer van att cykla. Den fungerar nog alldeles utmärkt att köra som ett snabbt fartpass eller som träning inför Mörksuggejakten. Lika bra fungerar den att rulla i lugnt tempo och njuta av skogen.

Wiklunds bygg o Fritid AB leden 5 km

Den tuffaste leden som passar dig som cyklat ett tag och som gillar att klättra på smala stigar uppför och gillar att åka på sådana stigar utför. Det är inte en led för nybörjaren. Bitvis finns det lite rötter men utmaningen ligger som sagt i kuperingen och de många tighta svängarna.

Leden går mestadels på stig passerar den fina stora Kungsholstjärnen vid två tillfällen. Den som ligger som en grön ädelsten i skogen. Delvis går den på samma stigar som den blåa Farfarsleden men minimalt på skogsbilväg.

Den passar fint som intervallbana och framförallt känns de där 5 km tillräckligt jobba efter ett varv. Den kan vara lite svår att hitta och utgår inte från Jarlstugan som de andra. Vi åkte den blåa Farfarsleden i 3-4 km innan vi vek av på den svarta när den skylten dök upp för första gången. Sedan följde skyltningen och de blåa pilarna. För det kan vara lite svårt att åka rätt i bland eftersom ledmarkeringarna i bland fattas i svängar. Håll därför även koll på de blåa träpilarna på träden.
När du når en handskriven skylt med mål finns även starten för leden och tar du in på den så kommer du tillbaka där du började.

Gillar du släta fina tallmostigar som slingrar sig fram bland vitmossa och blåbärsris ska du göra ett besök i Rättvik! Rättvik är inte bara Mörksuggejakten utan så mycket mer cykel än så. Många som kör den tävlingen brukar säga att stigarna är så otroligt fina när man kommer in mot mål. Det är på de stigarna som lederna här går.
Här finns något som passar alla och så här i hösttider är det nästan som finast! Cykelsäsongen är inte slut än och definitivt inte i Rättvik. 

0
Share

4 Kommentarer

  1. Och nu blev jag sugen på att åka dit och cykla. Kanske får bli en långhelg nästa år. 🙂
    Helena recently posted…ÅterhämtningMy Profile

    • Jamen gör det! Det är så fint och finns så mycket att cykla där. Vi brukar cykla en del grusvägar också, fina dalavägar som aldrig blir tråkiga:-)

  2. Å nu längtar jag cykel! Jag har nästan inte cyklat alls på 2 månader och egentligen inte saknat det så mycket under tiden, men efter att ha sett dessa bilder så kan en inte annat än bli inspirerad 🙂
    Sara Borg recently posted…Det perfekta avslutet på helgenMy Profile

  3. Vad kull att det gav den effekten ;-)du får ladda pannlampor och ta en sådan där mysig höstkvällstur. Föressten så otroligt mycket rolig stig ni har i brunflo. Jag har åkt en hel del runt grytan den senaste tiden!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

CommentLuv badge