En vild jakt på tid slutade i borttappad telefon.

I går körde visst Hasse runt Frösön på en tid han fick kämpa med på 26:an utan att förta sig igår. Hmm..tänkte jag. Kan jag kapa några minuter eller till och med piska hans tid litegrann? Nog för att jag kommer att få förta mig tänkte jag men ändå.
Det behövs ett litet svinjobbigt fartpass i kroppen. Det behövs lite fart på teknisk stig. Så jag provade.

Ser ni hur fint mina pjucks matchar ramen?

Kände mig riktigt laddad och stark och tuffade på mot Hjälmtorpsvägen. Det gick undan på stigarna upp mot ridskolan vid Tanne. Tog det lite lugnt längs ridsvägen och svängde sedan in mot Tannetorpen. Efter ett par hundra meter tappade jag pumpen. Stannade och plockade upp den och insåg att min telefon inte låg i bakfickan på cubetröjan. Panik, stor jävla panik. Rullade tillbaka i sakta mak och tittade längs med stigarna och vägarna och försökte att inte börja grina. Jag har ju allt på telefonen. Försökte att inte få ännu mer panik. Telefoner är dyra saker.

När jag kom ned på de två sista stigsnuttarna innan Berge mötte jag en kille på stigen. Han skulle höra av sig om han hittade telefonen. En stund senare mötte jag Lars och cykelklubbens mtb-träning. Han skulle också hålla koll.

Då slog det mig att det finns en fiffig funktion i min telefon, hitta min Iphone.  Jag spurtade hem och med familjens hjälp kunde vi lokalisera telefonen vid Tanne Ridskola. I stallet som det såg ut fast det kunde ju inte riktigt stämma. Hasse tog bilen och jag cykeln och körde tempo ut på Frösön och Tanne igen. Efter lite snurrande gick Hasse sonika in på ridskolan och visst, det var någon som hade hittat telefonen. 
Vilken jäkla tur jag hade! Förlorade pumpen någonstans på väg hem första svängen men hittade telefonen. Nästa gång kollar jag cykeltröjan ordentligt innan jag stoppar i saker och tänker använda färgglada plastpåsar. Och aldrig slå av den där fiffiga funktionen i telefonen. Har ni en Iphone, aktivera tjänsten direkt!

Börjar fundera om jag blir lite för stravafrälst. 

Det blev inget pers runt Frösön men jag fick mig ett fartpass ändå. Lite över 22 km. Nästa gång tar jag Hasse. Jag putsade dock några av mina tider på hjälmtorsstigarna och klättrade lite i listan, piskade några herrar. Det tar sig.

0

Endorfinberonde träningsnörd, mamma och fjällräv och som driver en av Sveriges största cykelbloggar. Cyklar skog, fjäll och landsväg och trivs allra bäst i stigcyklarshorts med kaffetermos i ryggsäcken. Tävlar i MTB och åker skidor vintertid.

2 Comments

  • admin

    maj 22, 2014 at 12:01

    ja i går hade jag verkligen turen med mig! det är inte dumt, jag kör inte med ramväska, tror inte att det skulle fungera så bra på MTB:n. Är fickorna hela har det fungerat bra.

    Svara

Kommentera

CommentLuv badge

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

%d bloggare gillar detta: