långfärdsskridskorNär jag skrev det första introinlägget till #52vardagsäventyr var långfärdsskridskor ett exempel. Ett äventyr kunde vara att återuppta en sak som jag gjort mycket förr. När jag pluggade runt 2006 hyrde jag och min bästa vän varsitt par långfärdsskridskor. Vi kämpade oss i motvinden ned mot Odensala, eller om vi kämpade oss tillbaka. Det låter jag var osagt och det spelar egentligen ingen roll för vi båda tyckte att det var så roligt. Så pass roligt att jag inte långt efter det köpte ett par egna skridskor.

Jag pendlade till universitetet via Medvinden en vinter. Gick en kilometer från färjelägret vid Genvalla ut mot färjeläget vid Vallsundet. Tog den upplogade banan in till stan. Åkte hem samma väg. Oavsett väder. Jag kommer i håg att jag drog Cecilia i pulka bakom mig soliga vårvinterdagar när hon inte orkade åka längre. Ensam var skridskoturerna värdefull distansträning på den tiden jag inte tyckte vintercykling hörde till mitt liv.

På senare år har jag inte åkt alls. Förra vintern låg skridskorna kvar i garderoben. Mycket för att medvinden aldrig riktigt blev åkbar när vintern töade bort. Mycket för att jag inte vågar åka på sjöar utan att någon innan provborrat och sagt att det är säkert att åka. Men jag har både längtat och saknat skridskoåkningen.

I slutet av inlägget får du några korta tips om vad man kan tänka på när man ger sig ut! Missa inte det. 

Veckan som gick bjöd på riktigt fint vinterväder. Inte lika mycket snö som det brukar vara i februari men det är i alla fall vitt. Däremot har vinterkylan kommit. Tempen har legat stadigt runt 12-15 minusgrader på dagarna. Sådant gillar jag.

I tisdags nyttjade jag min lunchrast för att cykla längs vår skridskobana Medvinden. Jag tänkte att jag skulle ha haft långfärdsskridskor i stället. Isen såg riktigt fin ut.

När väderprognosen lovade lika fint vinterväder som tisdagen packade jag ned mina pjäxor, skridskor och stavar. Jobbade undan förmiddagen lika effektivt som dagen innan och tog bilen ned till Minnesgärde för att kliva på där.

Jag hade klätt mig för kalla minusgrader och gled in mot stan och Vallsundsbron. Till en början ostadigt och stappligt innan jag kom in i rytmen. Det är lite som att skejta men ändå inte. Inte till en början i alla fall.

Jag tog det lugnt. Gled ut på varje skär och lämnade jobbet bakom mig. Lyssnade på tystnaden och mina egna skär som emellanåt bröts av isens sjungande ljud. Lät tankarna vandra i väg. Mindes varför jag ägnat så många timmar åt att åka fram och tillbaka längs med Storsjöns strand. Att få åka mot Bydalsfjällen i fonden i solsken en vinterdag är en vardagslyx. Ett makalöst vackert sätt att få till lite rörelse en lunchrast.

 

Jag vände tillbaka efter 20 minuter och fick motvind och användning för stavarna. Jag tänkte att jag kanske skulle ha tipsat om skridskor med stavar som alternativ träning när det inte finns skidspår. Fick dra upp buffen över kinderna när fartvinden bet. Jag hejade på en vän jag mötte som också tagit tillvara på sin lunchrast.

Jag passerade Minnesgärde och stretade mig vidare mot Odensala för att få i hop en mil och 40 minuter. Visste att jag skulle kunna glida med medvind i ryggen efter vändning. Visste också att jag skulle få äta lunchen framför datorn med det skulle det vara värt.

50 minuter efter att jag lämnat kontoret var jag tillbaka igen. Bytte snabbt om och tvättade av mig på toaletten innan jag hämtade en stor kopp kaffe och åt min sallad medan jag kollade av inkomna saker att göra. Frös så jag skakade tänder och fick värma mig en lika stor kopp kaffe till. Mycket piggare och med en lugn känsla i kroppen efter ännu en väl spenderad lunchrast.

långfärdsskridskor

De har några år på nacken nu mina skridskor. De ska få lite omvårdnad i form av en slipning. Det behövs. 

Just precis när jag vände tillbaka mot Odensala gick solen i moln för en kort stund. Ljuset blev så otroligt vackert.

Ett vardagsäventyr mitt på dagen, mitt i veckan och så enkelt som jag tänker att de ska vara. Jag bestämde mig för att ta tillvara på dagarna när vintern visar sig från sin bästa sida. Det ger så mycket att få frisk luft och dagsljus. Mer än att sitta av en timme i lunchrummet nere i källaren. Det gör inte så mycket om jag får slänga i mig lunchen ett par dagar i veckan. Inte när jag kan få byta jobb mot tystnad och träning en timme.

Har du inte provat att åka skridskor på det här sättet tycker jag du ska göra det.

Några korta tips för att komma i gång!

  • Det finns långfärdsskridskor med lös eller fast häl. Vad man tycker bäst om är en smaksak. De med lös häl påminner lite om att skejta. Det går lika bra att åka med vanliga skridskor också men lämna de med taggar hemma! Det går att hyra skridskor på många ställen.
  • Klä dig i lager på lager och glöm tjocka vinterkläder. Tänk dock på att fartvinden kyler så det yttersta lagret får gärna stå emot vind. Ta med en buff, ovärderligt när det drar lite.
  • Ta med ett par stavar om du vill. Det kan vara lättare att ta sig fram med hjälp av dem. Framförallt när det blåser motvind. Stavar i skatelängd är bäst. Ca 10 centimeter kortare än du själv.
  • Oavsett om du befinner dig på en upplogad bana eller själv på en sjö är det viktigt med säkerheten. Isdubbar, rep och ryggsäck där du packar ombyteskläder i tex plastpåsar.
  • Glöm inte hjälmen! Ramlar du baklänges vilket är lätt finns inget som skyddar ditt huvud.

Fortsätt gärna att tagga dina 52vardagsäventyr på Instagram! Till veckan tänkte jag samla i hop era bilder och blogginlägg i ett eget inlägg här.

5

12 Comments

    1. Helena februari 13, 2017 at 12:23

      Beror helt och hållet hur hårt man kör. Eller hur stark medvinden är 😉 Åker man lugnt blir inte särskilt svettig, kan tänka mig att de flesta faktiskt åker rätt lugnt.

      Reply
    1. Helena februari 13, 2017 at 21:38

      Jamen gör det! Det är otroligt fint och roligt.

      Reply
    1. Helena februari 13, 2017 at 21:11

      Och så började medvinden töa bort 🙁 Varsegod!

      Reply
  1. Julia februari 13, 2017 at 20:26

    Ser så härligt ut! Just nu ligger isen på sjön i Strängnäs med men min okunskap i isar gör att jag inte vågar mig up på sjön. Men såg ett gäng i helgen – måste ta och pröva långfärdsskridskor någon gång!

    Reply
    1. Helena februari 13, 2017 at 20:39

      Det är så fint, jag har saknat det, insåg hur mycket. Nu har det töat och jag hoppas att isen ligger och det fryser på lite. Jag åker inte annat än när det är upplogat så här, dels för att jag är så rädd att gå igenom och för att jag inte riktigt är trygg och säker.

      Reply
  2. Nipe februari 14, 2017 at 13:19

    Ett tips för de som vill prova men inte vågar ge sig ut själva, kontakta Friluftsfrämjandet i kommunen och kolla om de har skridskoverksamhet. Ofta finns det på orter där man kanske inte tror det, de är fenomenala på att hitta sjöar med bra isar. De har olika typer av turer som passar alla och lånar ofts ut utrustning för den som vill testa. Och till sist, våga prova!! Det är helt underbart att glida runt på sjöarna. Är det snöfritt så kan man ibland sen botten och infrusna näckrosor mm.
    Nipe recently posted…Inte ojobbigt allsMy Profile

    Reply
    1. Helena februari 14, 2017 at 15:41

      Tack Nipe för jättebra tips! det sista, när det är snöfritt är så himla fint! En vinter låg våran Storsjön utan snö och att åka samtidigt som jag såg botten var häftigt!

      Reply
  3. Mari februari 14, 2017 at 15:45

    Åh! Vill också 🙂 Får se vart det bär hän, det har varit 10 plusgrader både igår och idag, känna sådär!!
    Mari recently posted…Nyttig frukost efter träningenMy Profile

    Reply
    1. Helena februari 14, 2017 at 15:48

      Här har det också vänt, från 14 minus till 4-5 plusgrader och all den lilla snön som fanns är borta. isen på sjön bör fortfarande var tjock men det är blött. Så trist 🙁

      Reply

Lämna gärna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

CommentLuv badge

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.