Bloggsvepet

Vi är i slutet av mars och nästa vecka är det påsk. Det är vårmånad i kalendern och även om det mycket snö både hemma i Östersund och vid vår stuga är det vår i luften. I tisdagskväll luktade det vår när vi körde fatbike med pannlampa. Ni vet den där fuktiga doften av blött trä och gräs. Jag körde i tights och cykelshorts och den tunnaste underställströjan under vintercykeljackan. En stor kontrast till vinterns kyla. Det var också den sista pannlamperundan på kvällen eftersom vi gick till sommartid och det är ljust ända fram till 8 på kvällen. Underbart. Likaså har helgen varit det. Jag har äntligen tagit mig ut på ett litet vardagsäventyr med kamera och kaffetermos och tänkte visa er hur fint fjället skiftar i många nyanser precis i soluppgången. Nu väntar en kort vecka sedan en långhelg i stugan. Jag längtar faktiskt lite till veckan. Det händer mycket och kvällarna är uppbokade. Kul!

Så över till veckans svep:

  • På sidan cykeltjejer skriver ett gäng tjejer med olika cykelbakgrund om just cykel. Det finns massor av bra inlägg och väl värt ett besök. Som tex hur du packar cykel inför en resa. Inte det enklaste har jag tänkt men efter Kristna Finnveds superbra guide såg det inte så svårt ut!
  • Jag skrev ju i går att jag fick ett sådant sug efter fatbike efter en artikel från MTB-sweden. Här är den om att våga bete sig som ett barn på fatbike. Och det är precis vad man ska göra när man cyklar sån här cykel. Leka, leka och leka. Jag klarade förressten att hoppa på min i går. Inte högt men den lättade trots att jag inte sitter fast och kunde fuskdra med fötterna. Lek ger utveckling med andra ord.
  • Det är inte bara jag som har vårkänslor trots att snön ligger djup. Sara Borg, min bloggkollega i sherides bloggportal som är i startgroparna gjorde sin första vårcykling häromdagen. Hon var lite mer vårig än jag och körde i längärmad cykeljacka. Det är ändå festligt hur otroligt avlångt vårt land är och hur olika vi ser på våren.
  • Jag hittade ett intressant inlägg om varför vi presterar sämre i öppna kontorslandskap. Det som vi går allt mer mot, i alla fall i mitt jobb. Jag är som är ljudkänslig och bitvis har svårt att koncentrera mig bävar lite för den förändring vi står inför i jobbet så småningom. Kanske oroar jag mig i onödan men ändå. Har du erfarenheter kring att jobba på det sättet? Berätta!
  • Inte första och sista gången jag tipsar om utelivsbloggar. Det finns så otroligt mycket intressant och inspierernade att läsa. Extra glad blir jag när jag ramlar över en ny blogg att läsa vilket jag gjorde i veckan. Outdoorssouls kallar sig Sofie och Alexander. Ett par som klättrar och springer och som delar med sig av sina upplevelser på Utsidan. Det senaste inlägget handlar om isklättring i Senja, några timmar från Abisko. Det här en blogg jag ska läsa i kapp och bokmärka. Inte för att jag lockas av att klättra på riktigt, eller jo det gör jag men jag är galet höjdrädd. Jag får läsa och drömma lite i stället!

Endorfinberonde träningsnörd, mamma och fjällräv och som driver en av Sveriges största cykelbloggar. Cyklar skog, fjäll och landsväg och trivs allra bäst i stigcyklarshorts med kaffetermos i ryggsäcken. Tävlar i MTB och åker skidor vintertid.

2 Comments

  • M

    mars 25, 2018 at 20:59

    Långt från cykel, kontorslandskapen… jag har jobbat i stora och mindre kontorslandskap, hur det funkar, hm, skulle vilja säga ”det beror på”. Just nu sitter jag i det senaste sortens, ”aktivitetsbaserat”, där man inte ens har en egen/fast plats.
    När jag jobbade som beräkningsingenjör och huvudsakligen hade arbete vid eget skrivbord men i ett jättestort landskap, vad ska man kalla det, repetativt att bygga beräkningsmodeller och analysera dem, rapportera, inga problem. De flesta runtomkring gjorde ungefär samma saker.
    Annat jobb som beräkningsingenjör, i ett mindre landskap/färre kolleger. Inga problem till 90%, men visst var man mycket mer störd av den kollega som ofta hade telefon-/nätmöten, pratade väldigt högt, och nåt i hjärnan blir ju tilt när man bara hör ett halvt samtal?
    Nu i stort aktivitetsbaserat och utan egen fast plats, men jag jobbar med relativt enkla analyser, mer sammanställningar och planering, lite mindre störkänsligt, plus mycket mycket mer möten då man ändå ska vara i något mötesrum. Men det värsta nu, är när det är lite folk i landskapet, och det är några få som tjötar och gör det högt… allra helst när de tjötar om privata (och för mig ointressanta) saker som stör mig lite extra… då är mina Bose hörlurar med aktiv ljuddämpning guld. Antingen som hörselkåpor, eller med skön musik i bakgrunden, om jag inte ska skriva rapport/presentation och behöver hålla kvar orden i hjärnan liksom… Beror rätt mycket på dagsform också, om jag blir störd eller inte.
    Viktigt att ha regler för hur man jobbar i landskapen, och tillåta varandra att säga till om det inte funkar. Telefonsamtal/nätmöten helst i enskilda rum, t ex.
    Inte enkelt! Men förhoppningsvis hittar du ett läge som funkar för dig.

    Svara

Kommentera

CommentLuv badge

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.