En vilodag med doft av nybakat bröd

Jag tycker om att baka bröd. Det är avkopplande och nästan meditativt att få skapa på det sättet. Från en enkel surdegsgrund kunna skapa något som jäser upp och doftar så gott i lägenheten. Som man sedan får smaka av med ett tjockt lager smör.

Förut bakade jag mycket. Vi köpte sällan bröd i påse. Jag tog fram egna recept och vi hade i regel nybakta frallor på helgmornarna. Så tappade jag det där. Tiden räckte inte till och surdegen blev för sur i kylskåpet. Jag tänkte flera gånger att jag skulle ta upp det igen och gjorde några försök men kom aldrig riktigt i gång igen.

Häromdagen fick jag en klick vetesurdeg och ett nybakt bröd av min kollega Sofie. Ett bröd som var så där otroligt gott. Vi sa vid köksbordet Hasse och jag att det var dags att sluta köpa tråkigt bröd utan smak och kärlek. Så jag tog upp det igen i dag och eftersom Sofies vetesurdeg har tre på nacken vill jag verkligen inte ta död på en sådan gammal surdeg. Av en liten klick har ja gjort en rågsurdeg och ställt påminnelse på telefonen att mata dem båda en gång i veckan.


Jag skred också till handling. I går kväll satte jag en surdegsgrund till fyra bröd. I morse satte jag i gång med bakandet. Två bröd med vetemjöl och siktat dinkel och två bröd med durum, råg och vetemjöl. Jag vek och lät degen vila ett par gånger. Vår degblandare användes så mycket förr att den brann upp och vi kom oss inte för att köpa en ny. Men det går fint att baka utan degblandare och det blir inte sämre av att vika degen i bunken och låta den vila. Det tar tid men det ger så mycket smak. Och tid hade jag i dag när jag i går bestämde mig för att ta en extra vilodag trots att lördagarna är perfekta för längre pass.

Den första jäsningen fick ske i kylskåpet eftersom vi hade planerat ett vardagsäventyr med museum och fika på stan. När vi kom hem tog jag ut de fyra brödkorgarna i rumsvärmen och lät dem jäsa upp till dubbel storlek. Jag stoppade in min baksten i ugnen på eftermiddagen och kunde sedan grädda ett bröd i taget. Doften av nybakat spred sig i lägenheten och mina bröd reste sig fint i ugnen. Till middagen kunde vi smaka brödet med vete och dinkel. Med ett tjockt lager smör.

Även om det tar en hel dag att baka med surdeg är det mödan värt och jag har lovat mig själv att försöka baka lika regelbundet som förut. Bröd är godast när det inte kommer i plastpåse från affären.

Nu ska jag tvätta min cykel medan bröden svalnar och jag kan stoppa in dem i kylskåpet. I morgon väntar premiären för Jämtlandserien i MTB. Tandsbyn står som värd och vi ska åka dit. Egentligen skulle vi har varit i stugan i helgen. Åkt tävlingen Lofsjön runt och sprungit på fjället i morgon. Men när väderleksrapporten lovade regn bestämde vi oss för att stanna hemma. Det var nog bra trots allt för min kropp ville inte cykla i dag. Om den vill det i morgon återstår att se.

5

4 Comments

  1. Jag är så fascinerad av det där med surdeg, av att den ska ”matas” och skötas om och att den då lever länge. Det påminner lite om en sådan där Tamagotchi (eller vad det nu hette?) som kidsen hade förr i tiden 🙂

    Det märks att jag har noll erfarenhet av surdeg va…? Generellt inte så stor bakerfarenhet överhuvudtaget om en ska vara ärlig. Jag äter sällan köpebröd, men numera är det mest Lars som står för bakandet, så jag kan inte ta åt mig äran för det. Hembakt är gott och det känns bra att veta vad som är däri.

    • Lite som en tamagotchi 😉 Nä kanske inte! Men det roligt att ha något att pyssla med, sköta om och se att det blir bra i slutändan.

  2. Det tar ju egentligen inte så mycket tid och så har man ju bröd ett tag. Det är ju något helt annat än det där tråkiga man köper och bär hem.

Leave a comment

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

%d bloggare gillar detta: