Friskvård av det lite lugnare slaget

Jag ska erkänna att jag har svårt för att vila men vet ju hur viktigt det är. Utan vila så blir inte den träning man lägger ned bra. Efter mycket träning så är vilan många gånger skön och efterlängtad. Jag måste ändå köra ganska mycket för att träningen ska ge något men ser alltid till att lägga in minst en dag per vecka. Det har fungerat bra när jag varierat lugna pass med hårda. Nu har det dock inte sett ut så i vinter eftersom jag simmat runt i en känsla av hängighet sedan jul. Men i vanliga fall.

Men när vilan blir påtvingad är det svårt. Jag kan också erkänna att jag blir på dåligt humör och fruktansvärt rastlös. Så där rastlös att jag i stället för att använda den energin tappar förmågan att göra saker. Jag trampar bara runt och muttrar. Det är omvänt mot hur jag annars fungerar. Nu är jag i ett sånt läge när jag måste vila lite extra. Efter Nattvasan och helgens cykeltävling känns kroppen riktigt sliten och nedkörd. Jag vilar för att det sista av hostan ska försvinna. Jag ser lika grå och trist ut som jag känner mig och får inget gjort. Tänker ologiska tankar om att jag aldrig kommer att hinna bli i bra cykelform och att all träning liksom är förgäves när jag står på noll igen. Självklart är det inte så illa på riktigt men i mitt huvud känns det så. Jag vet ju att energin kommer att komma tillbaka bara jag har lite tålamod. Ett bra tecken är ju ändå att jag känner mig träningssugen och rastlös. Det gjorde jag inte förra veckan.

För att få röra mig litegrann tog jag ut min friskvårdstimme i eftermiddags . I vanliga fall hade jag cyklat på lunchen eller kört en happymorningride men i dag blev det en lång promenad. En omväg hem i det fina vårvintervädret som precis i det här ögonblciket som jag skriver har slagit om till ett rejält snöfall och sedan klarnat upp.

Jag tog vägen genom skogen nedanför jobbet. Där hundflanörerna går upp fina stigar som passar fint för fatbike. Svängde ned längs med storsjöstråket som går längs med sjön. Fick den varma solen i ansiktet och kände att det faktiskt är mars trots att snöläget mer liknar midvinter. Tänkte att trots allt så sjunker snön sakta i hop och det har börjat droppa lite från taket. Det är vårluft och kvittrande fåglar. Även om det känns som om det är omöjligt att all den här snön kommer att försvinna vet jag att den gör det. Det brukar gå undan när våren sätter fart som de säger. Jag måste bara ha lite tålamod även på den här fronten.

Hursom gjorde promenaden gott för kroppen. Jag blev lite piggare av frisk luft och solsken. Nu hoppas jag att det inte dröjer så länge innan jag kan ta omvägar hem på cykel i stället. Det är lite roligare!

Nu ska jag klippa podd. Elna och jag surrade om stilregler inom cyklingen i går och att man mycket väl kan bryta mot dem. Det blir ett spännande avsnitt och jag hoppas jag inte lät lika hes som kände mig.

3

Endorfinberonde träningsnörd, mamma och fjällräv och som driver en av Sveriges största cykelbloggar. Cyklar skog, fjäll och landsväg och trivs allra bäst i stigcyklarshorts med kaffetermos i ryggsäcken. Tävlar i MTB och åker skidor vintertid.

Kommentera

CommentLuv badge

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

%d bloggare gillar detta: