Kvällspromenad bland Östersunds gamla hus.

Österängsparken ett stenkast från min lägenhet. Huset i mitten är från 1903 och kallas för Hellströmska huset.

Jag tog en kort promenad i kväll. Vi följde dottern till sin dramakurs på gamla Tinghuset. Östersund badade i varmt ljus även kylan bet friskt i kinderna. Det är höst på riktigt nu.

Jag har inte varit utanför min dörr på två dagar. Hostat så det känns som öppna sår i halsen. Det ger inte med sig riktigt så som jag vill. Jag tänker jobba i morgon. Blir för rastlös här hemma. Men någon Happymorningride på fredag blir det inte. Inte heller kommer jag att åka ned till Stockholm på SheRides ambassadörsträff i helgen. Det känns jättetråkigt. Hade velat träffa de andra i verkligheten. Men även om jag blir pigg till helgen orkar jag nog inte köra ned på fredagen och åka hem på söndag. Dottern ska vara med i sångtävling på fredagkväll och den vill jag inte missa. Men det kommer fler gånger.

Sådant här tycker jag är riktigt vackert. Temperance som byggdes mellan 1903-06

Tänker backa lite till promenaden och överskriften. Jag har haft tid att göra sådant som jag inte gör annars. Som att läsa. Har läst en tjock bok om Östersunds historia och fastnade främst för delen om stadens gamla hus. De som inte finns kvar och de som står här än. Jag gillar gamla hus. Fascineras över alla detaljer och all den historia som finns bakom. Jag har förmånen att få komma in i gamla lägenheter i stan i mitt jobb men har inte alltid tittat så noga på husen utifrån. För några veckor sedan gick vi in på innergårdar som jag inte visste fanns trots att jag rör mig i stadskärnan varje dag. I kväll letade vi rätt på två hus av de gamla som står kvar. Temperance med sitt fina torn och längst ned det gamla innergårdshuset på Storgatan 23. Ett av få sådana hus som är bevarade. Så höj blicken i bland. Det finns så mycket intressant att se där du vanligtvis rör dig!

Storgatan 23. Innergården vid Kebabbaren. Lofthuset flyttat från Norge. Gammalt möter nytt och bilderna fick helt enkelt bli i svartvitt.

Svedberg. Som efternamnet på min fars sida. Något släktskap finns dock inte. Fint är det i vilket fall som helst. Det lite gamla och slitna.

(Och nej, det är inte ett inlägg i feberyra)

 

0

Endorfinberonde träningsnörd, mamma och fjällräv och som driver en av Sveriges största cykelbloggar. Cyklar skog, fjäll och landsväg och trivs allra bäst i stigcyklarshorts med kaffetermos i ryggsäcken. Tävlar i MTB och åker skidor vintertid.

2 Comments

Kommentera

CommentLuv badge

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

%d bloggare gillar detta: