Saker en hittar på sina cykelturer – och hoppas inte behöva se i framtiden

I söndags rullade vi en sväng med Robin och Sandra. Äventyrsfatbike i Spikbodarnaskogarna. Bland gamla öde fäbodvallar och nedfallna träd. Vi var på väg till en stig jag åkte tidigare i veckan och som hade fått namnet Opel Rekord. Varför förstod jag inte då. I söndags fick jag svaret.

Ute på ett hygge stod en gammal Opel. Vid närmare granskning inte en rekord utan en Olympia. Att döma av den sly som växer på taket har den stått där länge. Delar är bortplockade som däck och baksäte. Det sistnämnda hittade vi i en stuga lite längre ned.

Jag kunde inte låta bi att fundera på hur bilen hade kommit dit. Mitt ute i vad som förr var en skog. Varför dumpades den just där? Jag kan inte heller låta bli att fundera på hur mycket skrot och saker det står i våra skogar. Saker om naturen aldrig kan bryta ned. Tänk bara på all plast som det tar ett par hundra år innan det försvinner.

Visserligen är det färre skrotbilar i skogarna nu än när jag var liten. Som barn var det roligt att leka i såna bilar. Det fanns små bilskrotar lite här och var. Då var det roligt att hitta sådana. I dag med en liten klump i magen över hur vi faktiskt förstör vår omvärld.

Jag försöker i bland att plogga. Det vill säga ta med mig skräp hem när jag ute och rör mig. Hemma i skogarna i stan och hemma på fjället i Storhogna. För det finns så mycket skräp. Ändå är det renare här än på många andra ställen. Vi har ändå bara ett jordklot, ett gemensamt ansvar att se till att det klotet håller för framtida generationer.

Jag kanske inte gör så stor skillnad just då men många bäckar små som det heter. Men en hel bil får man inte med sig hem hur gärna än man skulle vilja frakta bort den.

Kanske är vi lite klokare i dag än för 30 år sedan och lämnar inte gamla bilar i skogen? Jag hoppas det. Att Opeln på hygget vid Gräfsåsen är en skrotbil av sin tid och att i framtiden inte något vi cyklar förbi?

1

3 Comments

  1. Helena november 22, 2017 at 05:54

    Det finns ju ett uttryck som heter ”lilla stegets kraft”, så självklart gör det skillnad.
    Helena recently posted…VintercyklingMy Profile

    Reply
    1. Helena november 22, 2017 at 09:10

      Vilket fint uttryck!

      Reply
  2. Sara Borg november 23, 2017 at 07:55

    Jag tycker att det är lite läskigt med sådana där gamla bilar mitt ute i ingenstans, men jag har nog bara läst för många deckare……….
    Sara Borg recently posted…Min ytliga listaMy Profile

    Reply

Lämna gärna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

CommentLuv badge

Denna webbplats använder Akismet för att förhindra skräppost. Lär sig hur dina kommentardata behandlas.