Trettonsdagsafton och vinterns kallaste förmiddag. Tjugo grader stod temperaturen på när vi klev upp. Vi tog en promenad i väntan på att dottern skulle komma med bussen strax före tio. Väl påpälsade gick vi vår vanliga runda i nedre Sångbäcken och möttes av det fina rosa morgonljuset till ljudet av det kärva snön under skorna.

Redan nu märks det att ljuset återvänder, sakta för varje dag. Ljusare mornar och eftermiddagarna lite längre. Visst är de mörka vinterkvällarna fina men det är något speciellt när ljuset återvänder. Det ger en försmak av de ljusa vårvintereftermiddagarna när solen börjar värma.

5

7 Comments

  1. Abbe i det natursköna Sjuntorp januari 5, 2017 at 11:54

    De där vyerna på bilderna…..de gör inte ont att se på! Vackert! 👍

    Reply
    1. Helena januari 5, 2017 at 16:43

      Man blir inte heller mätt på vyerna! Det är som ett vykort just nu 🙂

      Reply
    1. Helena januari 5, 2017 at 16:44

      14 är väl kallt så det räcker? 😉 Det skiljer ganska mycket här, vi var till Vemdalen by där var det nästan 26 minus. Men det blir så fint när det är kallt och blåsten håller sig borta!

      Reply
    1. Helena januari 5, 2017 at 16:45

      Smärtsamt vackert..det bli tyst på något vis när det blir riktigt kallt och träden är ulliga av snön.

      Reply
      1. Mari januari 5, 2017 at 18:34

        Ja, du sätter verkligen rätt ord på känslan 🙂
        Mari recently posted…KrispigtMy Profile

        Reply

Lämna gärna en kommentar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

CommentLuv badge

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.