• Home
  • /
  • Cykligt
  • /
  • #52vardagsäventyr – fjäll, fatbike och nya bekantskaper

#52vardagsäventyr – fjäll, fatbike och nya bekantskaper

För några veckor sedan fick jag en fråga på Instagram från Madelene Burgström. Hon skulle upp till Storhogna och  frågade om tips på var hon kunde cykla under påskhelgen. Jag svarade att vanlig cykling här då nog bara skulle innebära väg och inte vara så roligt.I stället föreslog jag en gemensam tur på fatbike om hon ville. Det ville hon.

Madelene har jag följt under en längre tid, både på Instagram och genom hennes blogg. Hon har inpsipirerat mig mycket genom sin cykling och det friluftsliv hon ägnar sig åt. Därför skulle det bli roligt att få träffa henne i verkligheten.

Vi bestämde ett fjälläventyr på påskdagen och eftersom Madelene ville cykla lite längre la jag upp en rutt som liknande den jag körde för ett år sedan. En tur som täcker in det allra bästa i fatbikecykling och många av de finaste fjällen vi har här omkring. Eftersom Oxsjövallen bjudit på så mycket skön sol och lite skoterturister på långfredagen förlängde jag rundan över den och hade en liten avstickare att bjuda på om benen skulle vara pigga och skoterlederna inte allt för mjuka.

Så blev jag lite nervös när vi skulle hämta upp Madelene i stugområdet granne med oss. Cykelvärlden är ju som oftast med några undantag välkomnande och full av sköna människor. Det brukar sällan vara svårt att hitta saker att prata om. Men tänk om vi inte klickar så jag till Hasse. Att det blir några timmars tystnad på fjället.

Jag hade inte behövt vara det minsta orolig. Det var inte tyst många stunder och vi hade massor att prata om. Som om hur det är att vara tjej i cykliga sammanhang på nätet, om att i bland få klappar på huvudet när man säger ”fel” saker och om hur vi faktiskt lever varje dag. Tar tillvara på tiden och gör något med den. Som att cykla över tre fjäll en dag och om att hitta glädjen i att åka skidor igen.

Cykelglädje helt enkelt!

För Madelene var det premiär på fatbike och hon fick låna Hasses cykel. Hon berättade att hon innan bara testat den här typen av cykel en kort stund. Det är jul lite annorlunda jämfört med en vanlig mountainbike. Inte bara att cykeln har enorma däck utan att det helt enkelt inte går lika fort hur gärna man än vill. Vi skrattade lite åt att det gick alldeles utmärkt att komma högt upp i puls i modiga 5 km i timmen. Men det är ändå det som är tjusningen. Att får ta tid och på fjället har man sällan särskilt bråttom.

Det sistnämnda hade vi inte. Ingen direkt tid att passa och tid för att fika, stanna upp och bara titta och svara på massor av frågor var och varannan kilometer. Skoterfolk och skidåkare ville gärna veta om det var jobbigt, om det gick bra att cykla, om det var våra egna cyklar och hur en fatbike kostar. Vi blev fotade för att visas upp för söner och barnbarn. Vi log och upprepade samma svar om och om igen.

Fikapaus 1 vid Oxsjövallen i vårsolen. Foto: Madelene Burgström

Precis som på långfredagen var skoterspåren hårda och fina och vi kunde köra med ganska högt lufttryck och tog oss fram ganska fort ändå. Det var skönt för lite trötta och ovana vårcykelben. Vi fick samma fina påskväder med strålande sol och nästintill ingen vind. Bitvis var det så varmt att vi kunde köra utan handskar. En skön känsla efter en lång kall vinter. Precis som på långfredagen värmde stugväggen vid Oxsjövallen.

På väg upp för Medaftonhågna Foto: Madelene Burgström

Över den enroma myren frå n Oxsjön.

När vi nådde vägvalet var det inte många minuter som vi tvekade att ta den jobbiga omvägen runt fjället. Även om det såg långt och brant ut skulle vi dricka kaffe vid Jaktstugan. Med lite mindre luft i däcken kämpade vi oss upp. Med hög puls och brännande lår tog vi ledkryss för ledkryss och kunde sedan hämta igen andan när vi väl var på lite mindre brant mark.

En del fjällbackar kan vara lite väl branta ibland.

Det är riktigt skönt att hänga en hel dag med människor som gärna bär med sig kaffetermos och vikmugg. Som tycker fikapauser är lika viktiga som en själv. Som inte heller tvekar det minsta över en galet brant klättring. Som med ett leende tar sig upp och säger att det på något vis är roligt ändå. Som mer än gärna sätter upp en go-pro på närmaste ledkryss för en bra bilds skull. Skönt att känna att mitt eget stanna-för-att-ta-en bild inte är särskilt konstigt.

Kaffesuga och mycket mer trötta än vad vi ser ut att vara. Foto: Madelene Burgström

Fikapaus 2 med utsikt.

En sån skön dag blev det. Vi slet, vi skrattade, vi fikade och körde fort utför. Vi fick otroligt mycket fjällkänsla på nästan 30 km och fnissade lite åt att vi båda egentligen inte gillade att stå i centrum men väckte enorm uppmärksamhet med våra cyklar. Madelene konstaterade precis om jag gjort så många gånger att fatbike är lite som att gå på tur fjället. Ett annat sätt att ta sig fram och få komma långt ut i tystnaden. Att man trots allt lägger stora avstånd bakom sig även om farten inte är så hög.

Det roligaste bortsett från att få träffas och cykla tillsammans var nog att se hur roligt hon tyckte det var och sedan höra att hon blev sugen att skaffa sig en egen. Det är ofta så när man väl har provat. Man vill ha mer. För hur det än är så öppnar sig nya möjligheter till en annan typ av vintercykling. Även om jag gillar att cykla fjäll allra mest så är fatbiken lika användbar på stigar i skogen.

Får man cykla på skoterleder och på fjället?

Som jag blev upplyst om i mitt tidigare inlägg så har skoterförare inte företräde på leder. Så det är helt ok att cykla på dem. Även om skoterfolk ska ge dig företräde skadar det inte att se till att inte åka alla i bredd och heja lika glatt som du gör i skogen. Lovar att de allra flesta hejar tillbaka!

I anlagda skidspår undviker jag att cykla såvida det inte tydligt framgår att man får göra det. Skidleder på fjället har ofta bara ett klassisk spår och bredvid dem är det oftast för mjukt för att cykla. Så kör inte sönder för turåkarna utan välj hellre att åka skoterspår. Där det finns utrymme för att kunna åka bredvid spåret (som syns på en av bilderna) kan du köra om du är försiktigt. En fatbike skapar inte några större avtryck i snön såvida det inte är mjukt och du gräver ned bakhjulet. Därför går det fint att även åka på skare på fjället om det bär.

Se till att testa fatbike!

Jag har sagt det förut och säger det igen. Har du möjlighet att testa så gör det. På en del ställen kan du hyra fatbike. Du behöver inte köra med cykelskor utan det går lika bra med kängor och är många gånger ett bättre alternativ. Du kan behöva dra cykel lite, det hamnar gärna snö i pedaler och klossar så med kängor är det är lättare att komma i gång efter stopp. Dessutom är det lättare att reglera värmen i fötterna efter kängor i regel är varmare än cykelskor.

Nyckeln till att ta sig fram på ett bra sätt är lufttrycket i däcken. Ju mjukare det är desto mindre luft ska du ha och vi pratar om 0.3 bar och mindre. Det syns knappt med andra ord på din pump att du fått i luft. Ju mindre luft du har desto mer bär däcken. Så fort bakdäcket vill gräva ned sig eller framdäcket gärna slirar får man ta ur lite. Är det brant uppför tjänar du också på att ta ur. Är det hårda spår som i helgen går det att åka med högre tryck. Så en pump i ryggsäcken är ett måste. Det blir en hel del stopp för att justera så att det blir perfekt!

Ingen ovanlig syssla det här med att pumpa i och lufta lite då och då!

4

Endorfinberonde träningsnörd, mamma och fjällräv och som driver en av Sveriges största cykelbloggar. Cyklar skog, fjäll och landsväg och trivs allra bäst i stigcyklarshorts med kaffetermos i ryggsäcken. Tävlar i MTB och åker skidor vintertid.

3 Comments

Lämna ett svar

CommentLuv badge

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

%d bloggare gillar detta: