Det sitter i kepsen- 2 QOM i kväll!

En prickkeps och saken är biff

Intervallonsdag. I dag med jakt med på QOM (snabbast damtid på en given sträcka). Jag började dagen med tröskelkvart i SkiErgen på lunchen. Kände mig rätt skapligt pigg. Missade dock att jag inte hade så mycket tid innan jag skulle befinna mig på handledning med jobbet. Blev lunch i farten. Inte bra.

Somnade en stund i soffan efter middagen. Lite trött så där. Vi fixade med tvättstugan och jag kollade lite tider på Strava. För jag skulle på QOM-jakt. Toppvägen utvald som kvällens späkeri. Den är inte lika brant som utsiktsvägen. De båda går upp till Frösötornet. Toppvägen med sina 500 meter med 10% i snittlutning skulle säkert kännas i benen som fått jobba rätt hårt sedan i lördags. 2.17 var tiden jag skulle slå. Ett snitt över 13.3 km/h skulle jag behöva. Valde racern i dag. Mest för att Hasse skulle ta sin. 8 plusgrader ute gav möjlighet till kepspremiär! Letade Raphakepsen, spårlöst försvunnen, hittade Spanienkepan som på något underligt vis försvann mellan sovrummet och hallen. Fick ta prickkepsen från London. Bergsprickar ni vet.

Det här kan vara den trevligaste vyn. Sällskap på turer är det bästa!

När vi rullade ut mot Frösön kände jag att benen inte riktigt var så sprattliga som jag önskade. När en pigg kille från Ås anslöt med frågan ”Får jag hänga på?” blev svaret självklart. Det är en del av tjusningen med cykel. Oväntat sällskap av någon med samma intresse. Det behövs liksom inte så mycket mer än cykel så bondar man! (Han åkte för övrigt på en ruggigt sober PlanetX. Var tvungen att höra mig för lite om hojen och så. Cykelnörd som jag är.)

Nåväl killen som anslöt var en pigg sak vilket gjorde att uppvärmningstempot blev sjukt mycket jobbigare än jag tänkt. På ett par minuter var min puls uppe i över 80%. Jag hamnade obarmhärtigt efter och tänkte att det här QOM-försöket nog skulle bli pannkaka. Men jag stretade på och försökte att se så oberörd ut som möjligt.

Väl vid backen studsar killen upp. Så lätt och snabbt. Bästa haren tänkte jag och satte fart. Eller försökte i alla fall. Men jisses vilken jobbig backe. Lång och seg. Det gick inte att sitta ned på racern. Jag fick helt enkelt stå upp och bända. Mjölksyra och pulsen toppade på 94% av max och haren såg oberörd ut. På toppen ville jag kräkas. Killen sa att det var jobbigt, jag sa att han såg lätt och stark ut.

Där vid skylten kommer den andra hemska backen upp. 

Vi åkte ned för att ta backen en gång till. Killen tackade för sällskapet och åkte berget runt. Jag kände att mitt första försök inte var så bra. Så på´t igen då. Jag satsade allt jag kunde. Flåsade som en lungsjuk häst. Benen skrek, hjärtat var på väg ut och jag fick faktiskt svimmingskänslor och pirr i fingrarna sista biten. Det går inte tänkte jag. Men så klämmer man ur det där sista lilla som finns och vips är man uppe. Jag hängde en bra stund på styret innan Hasse anslöt. Lika utpumpad.

Se glad ut! Jaja. 

När jag återvänt lite till livet igen rullade vi hemåt runt Frösöberget. När vi kom mot Frösöbron ropade jag till Hasse att det fanns en segment att plocka. Han försvann och jag försökte hänga på. Nöjda över dagens bravader och riktigt nyfikna på våra tider kunde vi varva ned genom stan.

QOM utför fixar jag nog aldrig. 9 sekunder efter. 

Jag ska erkänna att jag studsade ommkring lite hemma när jag såg att jag knep QOM:en med 10 sekunder. Dessutom knep jag QOM:en över cykelbron. Så lättroad och tävlingsmänniska är jag. Det festliga var att jag åkte på 2.07 båda försöken. Det är jämt det. Känner att jag har potential att finputsa den där tiden lite mer. Nu hade vi lite retfull motvind. Jag tror att jag kan åka snabbare upp på mtb:n. Jag är snabbare sittandes än ståendes.
Så klapp på min axel.

Ett kort och effektivt pass. Helt okej en onsdagskväll. Två tuffa intervaller och lätt rull därimellan. Det går framåt även för mig just nu.

Nu ska jag ta en dusch och packa inför morgondagen. Vi åker till Undersåker. Badar badtunna och tar en veteöl. Äter gott och så jobbar vi lite. Sen är det helg!

0

Endorfinberonde träningsnörd, mamma och fjällräv och som driver en av Sveriges största cykelbloggar. Cyklar skog, fjäll och landsväg och trivs allra bäst i stigcyklarshorts med kaffetermos i ryggsäcken. Tävlar i MTB och åker skidor vintertid.

2 Comments

Lämna ett svar

CommentLuv badge

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

%d bloggare gillar detta: