• Home
  • /
  • Cykligt
  • /
  • DM i tempo, lite lätt panik +tisdagscykling

DM i tempo, lite lätt panik +tisdagscykling

Min plan var att köra det sista tempoloppet i Jämtlandsserien i morgon. På racern alltså eftersom jag suttit 10 minuter på tempohojen inomhus för att göra inställningar. I kväll var det även tjejträning inplanerat.

Men så fick jag ett sms av Hasse som berättade att morgondagens Tandtramp är ett Distriktsmästerkap. Cykel är valfritt, tempo och linjehoj. Då blev jag plötsligt lite tveksam till vilket av fordonen jag ska åka på. Hade ju varit rätt trevligt att cyklat minst en gång på tempohojen innan. Det borde rimligtvis gå lite fortare på den. Nån ynka sekund eller så. Framförallt så tänkte jag att ett DM i tempo borde köras på en tempohoj. Nu var det ju bara liite ont om tid så att säga. 

Shit va aero hon är…euhm..eller hon ser i allfall glad ut. 

Så jag passade på att ta ut min friskvårdstimme på eftermiddagen. Skyndade hem och bytte om. Baxade ut tempocykeln och stod en stund utanför porten och funderade om jag skulle gå ned för backen till järnvägsstationen. FÖR det kändes lite ostadigt. Men cykla kan jag ju och hur svårt ska det vara tänkte jag. Rullade försiktigt ned för backen med händerna stadigt på sidorna av styret. Där kändes det skapligt stabilt. Efter en stunds kryssande genom stan och badshusparken vågade jag lägga ned mig på styret. Jisses vad underligt det kändes. Efter någon km började jag slappna av och kunde trycka på lite. DÅ började det gå undan, rejält. Jag behövde inte anstränga mig särskilt mycket för att trampa fortare än jag brukar göra på racern. Tufft.

I Ås mötte jag upp Hasse som var på väg hem. Nu vinglade jag heller inte så mycket och kände mig mer bekväm. Att Hasse fick slita för att hålla min rulle kändes fint. Det händer nämligen inte allt för ofta. Utför Åsbacken fick Hasse ta täten. Jag är ju lite harig i nedförsbackar och det kändes inte riktigt så tryggt att jag vågade hålla tempot uppe.

Nu ser hon lite aero ut i allafall. Kan ju hända att jag sitter helt galet, men det kändes i alla fall bra!

2,6 mil och 55 minuter senare var vi hemma. Oskadda och jag lite så där endorfinstinn och lycklig. Det var ju faktiskt riktigt roligt. Jag gillar att åka fort. Bestämde mig för att chansa och ta tempocykeln i morgon. Hasse konstaterade att jag cyklade snabbare så. Behövs säkert lite mer finlir på inställningarna och framförallt måste kroppen få vänja sig vid den annorlunda sittställningen.

Efter en snabb middag bytte jag tempo mot stig och mötte upp 6 tjejer i badhusparken! Nu är semesterar över och vi återupptar den trevliga tisdagstraditionen. Ett nytt ansikte för kvällen, Ida, en supersnabb tjej som nyligen flyttat upp till stan kom och körde med oss! Jätteroligt.

Dagens gäng. 

Vi rullade ut på Frösön och körde de vanliga stigarna runt Tanne med en liten annorlunda start. Grusbacke upp som verkligen kändes i benen.

Del av gänger i fin klunga längs med ridvägen vid Tanne. 

Anna Engholm visade oss sedan ”Älgstigen”. En fin och flowing stig längs med nedansidan av Härke. Så där underbart lång. Alltid roligt att få köra lite nya vägar och dit ska jag fler gånger.

Therese kommer ut från xc-stigen 2. 

Nästa tisdag tror jag vi tar och utforskar Östersundssidan. Häng med du med. Fart efter kamrat. Kika gärna in och gå med i gruppen She Rides på Facebook och på Tjejcykling Östersund. 


Nu ska jag ladda för ett par mils mjölksyrefest i morgon. Vad tusan har jag gett mig in på?

0

Endorfinberonde träningsnörd, mamma och fjällräv och som driver en av Sveriges största cykelbloggar. Cyklar skog, fjäll och landsväg och trivs allra bäst i stigcyklarshorts med kaffetermos i ryggsäcken. Tävlar i MTB och åker skidor vintertid.

Lämna ett svar

CommentLuv badge

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

%d bloggare gillar detta: