Jag tränar efter känsla just nu. Eller mer bara cyklar och joggar igen. Det var längesedan jag hade ett uppstyrt pass. Lika längesedan som jag hade ett träningsschema att gå efter. Jag har inget särskilt mål heller. Men på något vis har fredagar blivit distanspasset dag och på något vis den dag i veckan som jag går tom och inte tar mig från soffan efteråt. I dag var inget undantag.
När jag inte riktigt har koll på min träning har jag lätt att träna lite för mycket. Även jag inte kör särskilt hårt tickar timmarna in och tiden gör mig trött. Och det är lite som Elna skrev till mig i dag att “i bland är man inte så uthållig som man tror” Det är sant och Framförallt inte efter många långa pass med med många höjdmeter. Sådana där pass när jag glömmer bort att det faktiskt är ganska jobbigt på grund av att det är så roligt. Som nu när jag återupptäckt Böles fina stigar med lite endurokaraktär. Och när jag faktiskt joggade ett ganska snabbt pass och innan passet kört en del tunga bålövningar.
Min plan i dag var egenglien att köra happymorningride för en gång skull och efter det ta en längre tur på egen hand. Det blir sällan morgoncykling numer eftersom jag inte arbetar fredagar och inte vill kliva upp så tidigt en ledig fredag. Men jag somnade om och vaknade lite för sent och känt för en gång skull att jag inte ville och framförallt inte orkade stressa iväg för hinna.
Jag sov en stund till. Åt frukost länge och laddade in en väns gpx-fil i cykeldatorn över Åkerängs stigar. Rullade ut till Böle och tog mig upp på höjd och följde hygget bort mot Fillsta, Målsta och Åkeräng. Trots en bana att följa i datorn lyckades jag navigera fel flera gånger och åkte lite vilse vid ett par tillfällen och tappade helt orienteringen medan timmarna gick. Fick kolla karta när grusvägarna tycktes gå åt fel håll. Som vanligt glömde jag att packa ned tillräckligt med energi och vätska för att inte gå tom. När tänkta 2 timmar blev fyra var kroppen alldeles för trött. jag kände hur koncentrationen svek mig lite i en av de finaste utförslöparna i Böle. Jag fick sänka fart och ambition till att ta svårare linjer och rulla ned.
Jag trampade uppför Vallsundsbron i hård sidovind och längtade choklad och kom att det finns en sådan där kaffe- och fikaautomat längs expresscykelvägen in till stan. Köpte choklad och fick hejda mig att inte trycka den helt och hållet när det passerade ett par tanter med stavar. Räckte med att jag stod där med tom blick och lera i ansiktet för at det skulle se lite skeptiska ut.
Väl hemma efter lunch och några koppar kaffe somnade jag en stund på soffan och har inte gjort många knop sedan dess. Återigen lyckades jag gå tom en fredag och jag hoppas inte den här trötta känslan sitter i lika länge som sist. Då var jag seg långt in i veckan därpå.
Det är här är en anledning till att ett uppstyrt träningsschema är bra för mig. Mitt problem är sällan att få till träningen utan att inte glömma bort vilodagar och att fylla på med energi före och under längre pass. Även om jag int riktigt gillar att vara låst i ett schema hjälper det ändå att fin den viktiga vilan.
Så nu sitter jag med Trainingpeaks uppe och ska försöka skapa en ram för vinterträningen. Redan i morgon blir det välbehövlig vila för mig.
