Friskvårdstimmen – kanske det bästa jag har
Vi har en timme betald friskvård i veckan. Den kan vi ta ut när verksamheten tillåter det. Jag styr ganska mycket över min arbetsdag. Den fasta punkten var fjärde vecka är telefontiden på morgonen och de möten vi har gemensamt i hela arbetsgruppen. Hembesök lägger vi själva. Det gör att friskvårdstimmen är enkel att nyttja- för det ska vi göra. Oftast tar jag ut den på fredagsmorgonen när jag cyklar. De veckor jag inte cyklar blir i samband med lunchrasten. Det gör att jag hinner ett pass utomhus och hinner även äta efteråt.
Nu på hösten känns det extra viktigt att ta tid att komma ut när dagarna blir kortare. När det snart är mörkt när jag går hem efter jobbet. En promenad på lunchen de dagar jag hinner. Eller som i dag när jag flexade ut tidigare på eftermiddagen och skyndade mig hem. Åt ett mellanmål medan jag laddade cykeldatorn och bytte om till cykelkläder.
Jag cyklade upp till Lillsjön och letade lite stigar jag sett på Strava. Gjorde en avstickare upp mot Spikbodarna och snurrade sedan på gamla favoritstigar i Lillsjön igen. I lugnt tempo när andningen var tung och benen trötta. Andningen kan bli så här efter en förkylning och jag glömmer astmamedicinen. Men det gjorde inte så mycket. Jag var inte ute efter ett tufft pass utan bara få vara i skogen en stund. Få lite cykling i dagsljus och leka bland hala rötter.
Jag tänkte när jag snurrade på stigarna att det är just det här som gör Östersund så fint i cykelväg. Den stora variationen av stigar. Det finns något av allt. Rötter och tekniska stigar på ett ställe. En liten bit därifrån slätare stigar och gamla skidspår som inte längre används och som inbjuder till fart. Lite längre bort mot skidstadion kuperad terräng och surhål, lite längre därifrån släta skogstigar som både går uppför och utför. På andra sidan Frösöbron en hel ö av all sorters cykling. Oändliga möjligheter och svårt att bli uttråkad. Mer en känsla av att vilja cykla mer och hinna med mer än vad man gör. Speciellt nu när det är vinter i luften och stigarna snart blir svåra att köra med vanlig mtb.
Efter nästan två timmar och lagom tills det började skymma trampade jag hem. Pratade en stund med dottern och hennes kompis och spontant hoppade på ett event på Zwift. En så kallad Social Ride ledd av Camilla Lundberg från WomenByBike. Jag kom in sent och fick jaga i kapp klungan och kunde seddn rulla på låga watt i 45 minuter. Ett skönt sätt att förlänga en bra cykeleftermiddag.
I morgon väntar lite mer cykling. Jag, Sandra och Hasse cyklar ut till Brunflo för att köra en runda med Erika. Lampor ska laddas och varma kläder läggas fram. I morgon blir det inte dagsljus men pannlampa är trevligt det med!
22 Comments
Leave a comment Avbryt svar
Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.
Ja nu går vi in i den tid på året då dagsljusrundorna blir värda mer än guld. Att få till en runda i dagsljus känns som rena högvinsten 🙂
Ja verkligen! På söndag blir det skymning redan vid fyra här hos mig. Det känns lite jobbigt att tänka att de flesta passen kommer att ske i mörker med pannlampa fram till slutet av februari. Men jag brukar tänka att det faktiskt går mot ljusare tider runt jul igen!