Happyride #25 när man så gärna vill cykla men bara äter frukost

frukosten
Dagens stora gäng. En hel del nya ansikten.

Jag hade lagt fram alla saker i går kväll. Laddat en av två lampor eftersom det knappt är mörk vid sex nu. Hade laddat Garminklockan och kände mig både pepp och förväntansfull. Tänkte ta den lugna gruppen och rulla i gång kroppen. Trots att huvudet gjorde lite ont i går när jag la mig var jag inställd på att cykla.

När klockan ringde vid kvart i fem kändes näsan lite tjock igen. Visserligen gör den det varje morgon oavsett om jag är frisk eller sjuk. Vägde morgoncykling mot att kanske riskera en helg utan skidåkning. Kom fram till att 45 minuters cykling inte skulle vara värt att eventuellt få ett bakslag igen. Jag klev inte upp. Kände att jag kanske var klok som hoppade över.

Det är just det här som är det allra svåraste. När viljan är så stor och kroppen så sugen på att få röra på sig att då faktiskt tillåta sig vila en dag extra. För det är betalar sig i längden. Det är mycket lättare att säga till andra att vila, att tänka en extra gång och inte köra i gång så fort efter sjukdom.

Men det fina med Happmorningride är att det går lika bra att komma ned i vardagskläder och ansluta till frukosten. Få del av den sociala biten som faktiskt är lika viktig på fredagarna som det är att köra benen trötta. Och att bara äta frukost är inte så bara egentligen!

0

2 Comments

  1. Visst är det otroligt svårt! Jag har också slagits mot samma tankar den här veckan, jag mår inte bra av att inte kunna träna men samtidigt är det nog inte bäst att strunta i förkylningen i kroppen. Men varför så svårt?

    • Inte jag heller, jag klättrar nästan på väggarna, blir lät irriterad och tålamodet blir kort. Å andra sidan vet jag ju att det varken ger något att träna och drar jag i gång för tidigt blir jag bara sjuk igen.

Leave a comment

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

%d bloggare gillar detta: