• Home
  • /
  • Cykligt
  • /
  • happymorningride #8 eller hej igen benen.

happymorningride #8 eller hej igen benen.

Happyride östersund. Det gänget allstå!

Jag är ledig idag. Som lite mer normal människa kanske jag skulle passat på att sova ut och inte ställa klockan. Ätit en lång frukost i soffan framför nyhetsmorgon.

Men eftersom jag nu inte är riktigt som alla andra klev jag upp strax före fem och bytte om till cykelkläder. Irrade runt efter lampor och skoskydd och längtade redan frukost. Med några minuters marginal mötte jag upp gänget från Happyride vid Scandic City.

Det är ju fredag och det innebär ju Happymorningride. ÖSK-banan runt. En timme med mjölksyra, smärta och glädje och frukost tillsammans på Scandic. Jag skulle ljuga om jag säger att jag inte är så pepp precis när klockan ringer. Skulle också ljuga om jag sa att det går lätt i början eller att kroppen är pigg. Det är jobbigt att komma upp ur sängen, lika jobbigt att veta att jag har en timme på max framför mig utan frukost i magen. Lika jobbigt är banans första jobbiga backe innan den andra skidbron. Där benen skriker och hjärtat sitter utanför kroppen.

Men när jag har kommit dit och ”bara” har Torråsenloopen framför mig med sin tuffa backe och vet att det sedan bara är tillbakavägen hem. Då släpper det lite och kroppen vaknar. När jag når den där bron igen längtar jag frukost och tänker att det nästan bara är utför kvar även om sista-slingan innehåller backar den med. Men det är en sådan flowig banan med kurvor, utförlöpor och sådana där uppförsbackar där jag får med mig farten och får trycka på och sedan susa utför igen. Där är jag som allra starkast.

Efter sista bron och uppsamlingen lugnar sig tempot lite och frukosten väntar en kvart bort. Då pirrar det i kroppen av cykelglädje och känslan av återigen trotsat känslan av att det är jobbigt att träna på morgonen.Lika härligt är det att äta frukost tillsammans. I dag kom Cecilia förbi innan skolan och åt med oss. Det uppskattades.

Dagens skörd. Nu blir det inte kronor varje gång nu när jag äntligen har någon att jaga!

I dag var dessutom kroppen stark och pigg. En känsla jag saknat. Mina tider på banan i dag var överlag riktigt bra även om jag på en del partier körde snabbare i fredags. Då var det torrare och hårdare jämfört med idag. Nu har jag äntligen fått lite tider att jaga när Cecilia Thomasson bytte från man till kvinna på Strava. Hon är ruskigt snabb och det sporrar mig lite och jag är faktiskt inte så långt efter ändå.  Det är för lite tjejer med Strava i stan helt enket.

Nu ska jag dricka upp mitt kaffe. Tvätta av cykeln och dra dammsugaren i hallen. Ska skriva klart inlägget i veckans hälsobloggsutmaning. Ett inlägg som jag känner är lite djupt vatten för min del. Det kommer till kvällen!

Ha en fin fredag!

0

Endorfinberonde träningsnörd, mamma och fjällräv och som driver en av Sveriges största cykelbloggar. Cyklar skog, fjäll och landsväg och trivs allra bäst i stigcyklarshorts med kaffetermos i ryggsäcken. Tävlar i MTB och åker skidor vintertid.

Lämna ett svar

CommentLuv badge

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

%d bloggare gillar detta: