Härjedalstrampen MTB 5 cyklar av 5

image

En rätt slut Helena i mål.

Jag lovordade ju Härjedalstrampens bana förra helgen när vi var där för en banvisning. En av de finaste jag någonsin åkt. Jag har längtat hela veckan efter att få åka stigarna igen. Inte bara för att det skulle vara nummerlapp och race utan för att det gav så mycket cykelglädje. Så kraschar jag i torsdags och var osäker om jag överhuvudtaget skulle kunna cykla. I går när vi rullade lite här runt stugan fick jag ont så fort andningen gick upp och minsta lilla rörelse i styret kändes. Men jag brukar inte ge upp. Det skulle mest handla om hur mycket smärta jag skulle tåla i dag för jag ville så gärna få köra loppet.

imageJag var jättenervös i bilen till Sveg. Helt i sin ordning sa Hasse. Jag ska vara lite nervös för att vara på tårna helt enkelt. La upp en strategi för loppet i huvudet. Var jag kunde tänkas rycka och framförallt inte tjurrusa i starten. Det brukar sällan bli bra när jag gör det. Vi hämtade ut nummerlappar och pratade lite med arrangörerna.  Åt lite lätt lunch och värmde upp i första grusbacken. Kände där att benen var sega att få i gång och att det gjorde ont i sidan så fort jag tog i lite.

När starten går gör jag det jag inte skulle göra. Försöker att hänga med täten direkt vilket jag misslyckas med men placerar mig bra. Redan där börjar jag gå på maxpuls. Struntar i vad pulsklockan säger och bara kör. Det var också vad jag gjorde i dag. Körde på mitt absoluta max. Några kilometer innan mål lyckades jag plocka in tre herrar som jag jagat sedan första stigpariet.

image

Här talar vi sufferscore!

Min körning i dag räckte till en första plats i damklassen. Med 15 minuters marginal ned till andra dam. Min tid bland herrarna hade räckt till en 8:e plats. Det sistnämda är jag lite stolt över. Det är snabba herrar som åkt i dag. Benen som först var sega vaknade till och levererade riktigt bra. Dessutom lyckades jag utan att veta det innan bli riksmästarinna för kommunanställda också. Se där!

Det som ändå var roligast i dag var hur fint loppet var. Arrangörerna har lyckats sätta i hop en bana som innehöll mycket lite grusväg och asfalt och mest stig. Mountainbike på riktigt enligt min mening. Föredömligt utmärkt och funktionärer på rätt plats och som gav sig tid att hejja på alla som åkte förbi. En varm och välkommande känsla bjöd de också på.

Det var en bana som var riktigt tuff utan att vara för teknisk. Det som fick kroppen att jobba var den rejäla kuperingen som Härjedalstrampen MTB bjöd på. Det är en sak att rulla igenom banan men att cykla den med hög puls var något helt annat. Backar som följdes av utförslöpor på stig där det inte gick att slappna av. Knixigt och helt underbart.

Det är något speciellt med sådana här mindre lopp. Långloppen har sin charm men jag gillar det här mer. Sveg har stor cykelpotential och jag ser redan framemot nästa år. 5 cyklar av 5 helt enkelt!

Något annat som också var roligt var att delar av Happyridegänget var på plats i dag. Vi rockade idag även om Jimmy hade oturen att punktera två gånger. Hasse gled in på en fin 6:e plats. Stefan knep en 16:e plats, Jimmy en 23.e och Pär en 25.e plats.

image

Glada killar och tjej.

En annan kille som var jättestark i dag var Arvid Jönsson. Han knep en fjärdeplats i ungdomsklassen. De som var före var betydligt äldre. Arvid har framtiden framför sig och det är spännande att få följa hans framfart!

image

Vill ni läsa artikeln bilden i början är tagen från finns den här! Jag sa visst ganska mycket.

Nu ska jag bara njuta av lite sen middag och vila mina trötta ben.

0

Endorfinberonde träningsnörd, mamma och fjällräv och som driver en av Sveriges största cykelbloggar. Cyklar skog, fjäll och landsväg och trivs allra bäst i stigcyklarshorts med kaffetermos i ryggsäcken. Tävlar i MTB och åker skidor vintertid.

One Comment

Lämna ett svar

CommentLuv badge

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

%d bloggare gillar detta: