• Home
  • /
  • Cykligt
  • /
  • Helgen som gick – vårcykling och solnedgång

Helgen som gick – vårcykling och solnedgång

Sista helgen av den lite längre julledigheten spenderade vi i Rättvik. Det var alldeles för längesedan som jag var ned och hälsade på svärfar. Vi lämnade ett kallt Storhogna på fredagsförmiddagen och de modiga 16 minusgraderna följde oss ändå ned till Dalarna. Så kallt har det inte varit den här vintern. Vi visste att det inte skulle vara vinter i Rättvik och i stället för skidor hade vi med oss våra cyklar på taket. Vi skulle cykla snöfria stigar i plusgrader. En lite underlig känsla eftersom vi förr om åren har åkt skidor.

Vi tog en sen eftermiddagspromenad för att handla middag när vi väl kommit fram. Mellan husen ned mot centrum såg vi hur solen brann över Siljan och jag önskade att jag haft den riktiga kameran med. Innan vi handlade gick vi ned till Långbryggan och möttes av en av de finaste solnedgångarna på länge. Siljan som höll att frysa, alla lampor på långbryggan och det orangea ljuset av silen bakom kullarna i horisonten. Jag sa till Hasse att janaurieftermiddagen verkligen tackade för sig på ett vackert sätt.

Vi tog en lite längre sovmorgon på lördagen och lagom tills vi var gång på ut hade kylan släppt. Att i januari cykla i vårcykeltröja hör inte till vanligheterna för mig, inte heller att svettas om händerna istället för det motsatta.

Vi rullade ut till skogarna runt Jarlsstugan och bestämde oss för att ta den fina farfarsleden. Den är blå till svårighetsgrad och ingår i Biking Dalarnas utbud. Här finns en liten film jag klippte i hop för något år sedan. Även om den är enkel är den inte tråkig och en av de finaste i området. Precis lika underligt det kändes att cykla i vårkläder kändes det också att cykla stig. Bitvis torr tallmostig, emellanåt isiga partier och lite blött. Förvisso så som de flesta har det söderöver men jag är liksom van snö och minimalt med stig vintertid. Men det var roligt att få köra stig igen och i tallskogen var det svårt att säga vilken årstid det var. Höst? Kall Jämtländsk sommar eller tidig vår? Det var bara ett par vintersega ben som skvallrade om vilken säsong det egentligen är.

Kanske var det ändå allra roligast att få cykla tillsammans med Hasse igen. Vi har visserligen kört lite fatbike tillsammans med stigcykligen har uteblivit. Han kraschade ju i Oppdal i mitten av juli och fick äntligen ta ut de sista stiften från operationen i somras. Stift som retat och gjort ont kring armbågen och som gjort stökig cykling svår. Jag har saknat hans sällskap och jag hoppas både han och jag får en vinter, vår och sommar utan några skador. Vi behöver lite flow!

Sista lediga helgen blev en fin helg. En helg att spara på och en helg som var efterlängtad. Besöken i Rättvik har blivit allt färre under senare tid och det är lite synd. Men det går att råda bot på dem!

Nu kör vi vardag långt in i vår. Det är få röda dagar men det blir allt ljusare och jag tror att vintern återkommer. Den brukar det!

2

Endorfinberonde träningsnörd, mamma och fjällräv och som driver en av Sveriges största cykelbloggar. Cyklar skog, fjäll och landsväg och trivs allra bäst i stigcyklarshorts med kaffetermos i ryggsäcken. Tävlar i MTB och åker skidor vintertid.

One Comment

Lämna ett svar

CommentLuv badge

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

%d bloggare gillar detta: