I morgon cyklar jag ute

Jag köpte en nygammal hjälm för några veckor sedan. När allt kändes svart och hopplöst och cykling låg så långt bort. En rosa poc-hjälm har jag köpt. En hjälm jag suktat lite efter och blev så glad var till salu när Annie Söderberg la ut den på Instastory. Rosa passar kanske inte till min svart-röda sup-ram, kanske inte ens på mig men vad gör det? Ingenting. Hjälmen är lite av en morot, ett delmål i vad som känns som en evighet av rehabilitering och berg- och dalbana av känslor. Ett delmål. När jag får använda den har jag kommit en bra bit.

I morgon cyklar jag ute och har kommit den där biten som är ett av de första delmålen. Jag har fått tummen upp av min sjukgymnast att göra det. Jag har under någon vecka kunnat köra hårda pass på trainern. Senaste tiden kört zwiftrace med ungefär samma wattvärden som i vintras. Jag kan stå upp litegrann och har inte längre några problem att klicka i och ur. Jag har kört träningspass och ett längre pass på nästan 90 minuter. Allt utan smärta.

Jag väljer att tänka positivt nu trots att det är två steg bakåt och ett försiktigt framåt. Jag kan inte sträcka ut mitt knä vilket jag borde kunna. Det kan handla om ärrvävnad. Jag ska äta inflammationshämmande ett par veckor sedan får vi se. Jag kan inte gå längre sträckor utan kryckorna och får ont av att belasta benet. Men jag kan cykla. Det är bra.

Och i morgon cyklar jag ute. På torsdag också. I min nya rosa hjälm. Försiktigt utan att riskera att behöva sätta ned foten hastigt. Det är ett stort steg för mig det här och jag tror att humör och välbefinnande kommer att bli lite bättre.

5

Endorfinberonde träningsnörd, mamma och fjällräv och som driver en av Sveriges största cykelbloggar. Cyklar skog, fjäll och landsväg och trivs allra bäst i stigcyklarshorts med kaffetermos i ryggsäcken. Tävlar i MTB och åker skidor vintertid.

4 Comments

    • Helena

      oktober 22, 2019 at 17:26

      Så bra!! Cykelrosa..det lät fint på något sätt 🙂 Tack, jag hoppas jag kan cykla utan att ramla. Skulle väl vara enda gången man gör det bara för att man inte får liksom 🙂

      Svara
  • Lena Indahl Jonsson

    oktober 22, 2019 at 19:55

    Hatten av och ett JÄTTESTORT GRATTIS! Åh,vad kul och spännande att äntligen få känna vinden i håret. Gissar att du kommer att va rejält cykelhög i morgon, fast det är du nog redan såhär dan före dan.
    Njut och god tur i morgon!

    Svara
    • Helena

      oktober 22, 2019 at 23:34

      Tack Lena :-)Även om det går långsamt med rehaben och jag får släpa kryckorna med mig ett tag till är det så ortoligt skönt att kunna cykla! Haha, ja det är jag faktiskt. Funderar på vilken runda jag ska ta, vilka cykelkläder som behövs i morgon osv.

      Svara

Lämna ett svar

CommentLuv badge

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

%d bloggare gillar detta: