Jämtlandserien MTB- deltävling två

Det blev en fullspäckad söndag. Vi var i stugan i fredags och lördags och skulle hämta dottern och en kompis i Storulvån i på söndagen. Den dagen skulle vi inte hinna göra mycket i stugan och bestämde oss för att faktiskt köra den andra deltävlingen i Jämtlandsserien. Vi hade tidigare veckan åkt igenom banan och för att få köra de fina stigarna som skulle ingå. Det skulle bli en rolig tävling konstaterade vi då.

Vi skyndade oss hem på söndagsmorgonen och bytte om. Packade ned skor och hjälmar och ställde upp två riktigt smutsiga cyklar på biltaket. Jag stoppade ned kedjeolja för att i alla fall inte gnissla mig igenom loppet. Jag hittade inte mina svarta armvärmare utan fick ta de riktigt iögonfallande rosa som Cecilia mest använder. Temperaturen låg inte på mer än 9 grader när vi åkte från stan. Vi kom till i Ås i ganska god tid och betalade tjugan som loppet kostade och en av funktionärerna sa att jag var tjejen som slog de flesta killarna. Jo då tänkte jag men inte i dag. Jag hade bestämt för att bara rulla igenom banan och köra snyggt på två riktigt fina flowiga stigar vi testat tidigare. Jag var hängig under lördagen och trött och lite rosslig i går morse. Egentligen skulle jag inte ha startat alls men i bland är det svårt att låta bli.

Det var trots allt en bra plan som höll ungefär tills nummerlappen träddes över huvudet och vi ställde upp oss till start. Så som i Tandsbyn i söndags var det intervallstart men det här gången med valet att starta tillsammans med den bakom eller med 30 sekunders mellanrum. Hasse stod bakom mig och framför mig snabba Bert-Ola, Olle och Anders Björk. Bra sparring bakom och lika bra sparring att försöka köra i kapp dem framför. Dessutom var det ett par damer till start den här gången!

Jag fick en liten dålig start när jag inte lyckades komma i pedalerna ordentligt och fick jobba lite för att få upp farten när jag väl satt fast. Jag hade helt glömt bort att jag bara skulle rulla och jagade för allt vad jag var värd. Första delen gick i Ås skidspår och jag visste hur jag skulle undvika de värsta lerpartierna. Med stort självförtroende matade jag på ordentligt och struntade helt i att kroppen inte riktigt var med på noterna. Pulsbältet lyckades jag slarva bort i helgen och hade ingen om hur jag låg till. I efterhand var det ganska skönt.

När vi nådde första paritet av asfalt och skogsväg såg jag de tre åkare jag hade haft framför mig i starten och skymtade Hasse bakom. Jag hade tagit in mycket tid och bestämde mig för att försöka ansluta till dem. När vi kom in på de otroligt fina stigarna var jag i kapp och fick sänka farten lite. Ute på asfalten igen gjorde jag en chansning och smet förbi. Anade att jag skulle få gänget på rulle och framförallt få bita i för att inte omåkt igen. Efter någon kilometer var till min förvåning var det enbart Hasse som lagom bakom.

Foto: P-M Landen

Han passerade sedan vid sista asfaltspartiet och jag tog hans rulle och kunde hålla den in på andra varvet. Känslan i kroppen var lite bättre än förra söndagen men långt i från bra. Jag visste att jag skulle få plocka fram det lilla extra när jag vi passerade Cecilia Thomasson som värmde upp. Hon är snabb och jag har under året sakta närmat mig henne på stigar men långt i från haft fart att kunna utmana. Det är inte så konstigt, hon är rutinerad, snabb i alla cykeldicipliner och har en stigåkning som jag bara drömmer om att ha. Å andra sidan har jag lyft mig mycket under den här sommaren så jag bestämde mig för att försöka ge henne en match.

När vi närmade oss asfalten igen för andra gången tappade jag Hasse i motvinden. Jag har inte kraft att ligga på rulle helt enkelt. Men jag gav mig inte. Kunde passera några cyklister och åka bra på stigarna. Jag fokuserade på att försöka hålla de tre åkarna jag passerat på första varvet bakom mig i mål. Strax innan varvningen på det tredje varvet kom herrvinnaren i kapp mig, Roger Claesson, med en ruskigt hög fart. Det kändes som att stå still i jämförelse och det var inte ens lönt att försöka ta rullen.

Jag fortsatte i mitt tempo och kände mig trots allt ganska stark och med en känsla av att inte riktigt vilja sluta cykla. Ville inte att det skulle vara det sista varvet. Längtade efter stigarna som skulle komma och känslan av att ta dem bättre och bättre för varje varv. Jag hejade på dem jag mötte på asfaltssträckorna och tog rulle på nästa cyklist som passerade men kunde inte riktigt hänga med. Däremot hade jag honom inom synhåll hela vägen in till mål. Cecilia hade jag inte mött en enda gång och funderade en stund på om hon bara var där och åkte för skojs skull. Visste att jag passerat de damer som var med och att jag låg riktigt bra till. Klockan närmade sig en timme och jag skulle snart gå i mål efter 21.5 km.

Foto: P-M Landen

Jag tog in lite på åkaren framför när vi kom in på sista kilometern innan mål. Han skulle varva och jag ta mig upp för den lilla stigningen. Sa till funktionären att jag ville köra mer och inte riktigt ha målgång ännu. Kroppen tyckte däremot att det räckte och jag hostade mig i mål. Stängde av klockan och kände mig riktigt nöjd över farten som jag haft och framförallt att jag lyckats hålla några riktigt vassa mtb-cyklister bakom mig.

Jag gjorde en high-five med Olle när han kom i mål och grattade Hasse till ett fint genomfört lopp. Hans fart var riktigt fin i dag. Vi skyndade oss att byta om till överdragskläder och köpte fika. Fick lite sol och värme mot husväggen. Vi pratade om loppet, om den fina banan som Ås IF verkligen hade lyckats sätta i hop. Om hur roliga stigarna var och hur varmt det blivit trots allt när vi väl kom i gång. Efter en stund kom Cecilia i mål och jag förstod att jag troligen inte kunnat åka fortare än henne. Intervallstart innebär en resultatlista i efterhand och vi båda hade kört runt timmen. Hon hade inte kunnat köra fortare än vad hon gjorde berättade hon och jag sa det sa detsamma.

Vi ställde upp ett par ännu mer smutsiga cyklar på biltaket och åkte hem till lägenheten. För att snabbt duscha och byta om och lika snabbt bege oss mot Storulvån och två timmar i bil enkel resa för att hämta upp Cecilia och hennes kompis efter deras vandring. Vi möttes av två trötta med nöjda fjällvandrare och avslutade med en pizza på vägen hem.

På vägen hem kom resultatlistan upp. Först blev jag lite besviken över att inte riktigt nå ändå fram. Efter en liten stunds eftertanke kände jag mig nöjd. Jag hade tagit ut det allra bästa jag hade i benen för dagen. Verkligen kört så fort jag kunnat i en timme på en bana som inte inbjöd till någon vila. Jag kom på andra plats med tiden 1:00:422, 1 minut och 26 sekunder efter Cecilia.  Jag hade verkligen utmanat och bara tappat några sekunder på stigarna och lite mer tid på de lättåkta partierna. För ett år sedan hade tidsdifferensen med all säkerhet varit ännu större. Ned till tredje dam var det tjugo minuter och ytterligare några minuter till fjärde dam. Av alla startande herrar som damer lyckades jag ta en 9:e plats och med många riktigt bra cyklister bakom mig. Hasse var som förra söndagen riktigt stark och tog en 6:e plats.

Att få köra den här typen av lopp är riktigt roligt och jobbigt. Korta varvbanor med tävlingstid runt en timme är otroligt jobbigt. Jobbigare än ett långlopp. Det ger ingen chans till vila och det blir full gas för min del. Från start till mål. Nu i år är det just det här som jag är bra på. Att ta ut mig till max i en timme och ju mindre transportsträckor och ju mer stig det är desto bättre kör jag. Det är inte så konstigt att jag tappar fart och driv på grusvägar, man blir ju bekant bra på det man tränar. Den här typen av race har verkligen gett mersmak. Vi kommer dock inte att köra några fler deltävlingar, det krockar lite med annat på helgerna men näst år kanske? Det blir inga långlopp för mig men det stundar ju ett SM i XCO på Frösön nästa år. Vem vet, det kanske blir en start i det?

 

4

Endorfinberonde träningsnörd, mamma och fjällräv och som driver en av Sveriges största cykelbloggar. Cyklar skog, fjäll och landsväg och trivs allra bäst i stigcyklarshorts med kaffetermos i ryggsäcken. Tävlar i MTB och åker skidor vintertid.

Lämna ett svar

CommentLuv badge

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

%d bloggare gillar detta: