Lägger en grym helg bakom mig

Jag har haft en vecka när jag inte alls har tränat strukturerat. En återhämtningsvecka för huvudet och för kroppen. En vecka utan intervaller och planerade pass i Trainingpeaks. Det har varit välbehövligt efter några veckor av mer volym och många tuffa pass. Har haft sådana här veckor regelbundet under hösten och vintern och de har gjort gott. Så även denna. Framförallt har den gjort gott för huvudet. För den här veckan i livet utanför träningen har varit allt annat än bra. Veckan har sugit energi ur kroppen, jag har haft huvudvärk varje eftermiddag och somnat direkt när jag kommit hem. Sådana gånger är det bara dumt att trycka på med mycket och tuff träning. Det blir inte bra. Kroppen orkar inte det helt enkelt.

Jag vilade i fredags. Struntade i morgoncyklingen och var effektiv på jobbet. Gick hem lite tidigare och hämtade ut min nya hjälm. Lagade god mat, bakade kakor och vilade resten av kvällen.

På lördagsmorgonen cyklade jag upp till Frösötornet och mötte upp ett par cykelvänner. De som stått ut mina med alla mina frågor om cyklar, skydd och utförsåkning hela vintern. Vi fick sällskap av Joar, en kille som även han precis som mig köpt ny cykel och som lyssnade på podden. Roligt!

Med Stekes och Jimmys hjälp och Johans pepp vågade jag köra leder jag inte gjort förut. Som jag delvis har gått eller bromsat mig nedför. Vi körde delar om och om igen för att se linjer. Ju längre tiden gick desto mer varm i kläderna blev jag och kände mig mer bekväm på cykeln. Vågade lita på att den gör sitt jobb och att jag faktiskt kan köra cykel.

Efter otaliga vändor ned och upp till tornet via asfaltsvägen blev det hederligt happykaffestopp. Hasse som stigcyklat anslöt och jag hejade lite försiktigt på många nya människor som kom förbi och sedan vidare ned för berget igen. Tänkte att det är fascinerande hur många som cyklar i stan och framförallt hur många som åker utför. Själv kände jag mig lite som katten bland hermelinerna bland duktiga cyklister och en värld jag inte riktigt har koll på. Men jag blir nog bekväm vad det lider.

Klassiskt fikahäng med både köpta och hembakade kakor

Efter tre timmars effektiv cykeltid och någon timme till av fika och titta på linjer rullade jag hem genom stan med ett stort leende på läpparna. Med en känsla av att hittat hem på cykel, ännu en gång. Jag var så trött i benen av allt trampade upp och statiska träningen att stå utför. Trött i överkroppen av att hela tiden jobba med terrängen. Och hungrig. Så hungrig att jag struntade att vi hade besök och åt en sen lunch o duschad.

I går efter ettårs-kalas och väntande på att den värsta blåsten skulle ge sig fick jag skjuts av Hasse upp till Frösötornet. Jag ville åka lite till. Lederna som jag åkt dagen innan. Filma någon av dem och öva lite bunnyhop på vägen hem.

Med lite större mod men med lite försiktighet eftersom jag var ensam körde jag både bra och snyggt. Vågade några andra linjeval och låta bli bromsarna. Tänka kurvtagning, att bromsa före och inte i svängen eller den där doserade kurvan. Att ta sats och komprimera över ett stenparti för att få fart och tänka att framhjulet inte ska gena. Små tips som jag hade tagit med mig från dagen innan.

Jag tänkte flera gånger att jag förmodligen känner mig snabbare än vad jag ser ut. Att jag troligen är lite stel och för försiktig men jag struntar i det. Känner jag mig snabb är jag det. I min värld just nu i alla fall. För jag har barnsligt roligt. Vill bara cykla mer. Prova nya linjer, se om jag vågar få lite mer luft under hjulen, vågar åka lite snabbare utför ett brant stenparti.

När det gått lite över en timme var mina händer alldeles för kalla för att fortsätta och jag rullade hem via en snabb enkel utförslöpa som jag ville norpa QOM:en på. Det lyckades jag inte med och missade med två ynka sekunder. Nästa gång tänkte jag när jag återigen rullade genom stan med ett lika brett leende som dagen innan.

I dag har det haglat och varit sol om vartannat. Plusgraderna är få men sommaren kommer till helgen. Det har inte gjort så mycket att våren väntar på sig för den energin som helgen räckte en bra bit i dag. Jag behövde både en återhämtningsvecka och skönt cykelhäng en helg för att få lite skjuts i träningsmotivationen och bli lite människa igen.

Så pass att jag faktiskt sitter och längtar lite efter dagens intervall lite senare. 4 stycken åttaminuters intervaller på stig. Det blir något att bita i. Sedan ska jag klippa i hop en vlogg. Det var längesedan som jag gjorde en sådan. Jag har nämligen tappat bort min GoPro men hittat den igen.

Hoppas ni får en fin vecka! Det ska jag ha!

2

Endorfinberonde träningsnörd, mamma och fjällräv och som driver en av Sveriges största cykelbloggar. Cyklar skog, fjäll och landsväg och trivs allra bäst i stigcyklarshorts med kaffetermos i ryggsäcken. Tävlar i MTB och åker skidor vintertid.

Lämna ett svar

CommentLuv badge

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

%d bloggare gillar detta: