Just nu har jag oändligt med tid. Egen ledig tid till att göra saker som jag vill. Som att cykla närsomhelst på dagen. Springa eller ta en sovmorgon. Vara uppe lite senare på kvällen utan att behöva tänka på att klockan ringer tidigt. Det är veckor där jag får bli hur trött som helst i kroppen och samla på minnen.
Jag ska som brukar, ta tillvara på tiden. Så som jag gjort under våren och sommaren. Jag började redan i går med att för en gång skulle springa in semestern. Vanligtvis avslutar jag den allra sista arbetsdagen med att cykla. Men bara för att jag kan det här året sprang jag en riktigt fin runda på Frösön. 9 km i lufstempo med ömsom sol och ömsom lätt lätt duggregn. Jag tänkte att det är fint att ha löpningen i livet igen och att den får vara hur prestationslös som helst. Jag behvöer inte springa fort utan bara jag tar mig ut en gång i veckan är fullt tillräckligt. Det är skönt för när jag cyklar finns det alltid något jag vill bli bättre på, lite snabbare eller lite bättre. Det blir väl naturligt så i det man har som huvudträningsform. Hursom var det fina 9 km och jag kom hem med ett rensat huvud och inte en tanke på jobbet.
Lite senare på kvällen lastade vi cyklarna på taket och kanelbullar från Edenbos och åkte till Brunflo Bike Park. Där mötte vi upp Sandra och Robin och lekte bort någon timme, drack kaffe och pratade men en ny bekantskap, David som var uppe på cykelsemester. Jag nötte hoppteknik och Sandra klarade Herr Melins Wallride med ett stort leende efter lite pepp.
I dag hade jag tänkt att ta en sovmorgon men vaknade ändå strax efter halvåtta. I stället för att sova ut blev det långfrukost i soffan och några koppar kaffe för mycket innan vi åkte ut till Sommarhagen för en fika och sedan vidare ut på Bynäset för lite fågelfoto.
Så avslutade vi den här dagen med en rejäl landsvägsrunda tillsammans med John. En glasspaus i Krokom som sig bör och sedan hämtpizza från Artut som vi åt nere i Badshusparken. Det var faktiskt trevligt att få rulla racer. Det händer allt mer sällan. Över ett år sedan jag tog ut den cykeln, den som bara agerar zwiftcykel vintertid. När solen skiner och benen är lite pigga kommer landsvägscyklisten i mig fram och jag tänker att jag borde cykla mer. Men det stannar ofta vid tanken bara och nu kommer cykeln lämnas över till Cissi som ska cykla Vätternrundan nästa sommar. Hon behöver en racer att träna på, klart jag lånar ut!
Det var dagens det.
2
