Till Noppikoski och inte längre


Jag brukar inte ge upp. Det ska liksom till mycket. I dag var regnet droppen (höhö). Tro inte att jag enbart är en solskenscyklist och gjord av socker. Men det blev lite för kallt.

Från Sveg har det regnat oavbrutet och det bara tilltog allt mer. Det gick bra så länge jag fick köra uppför. Men i utförslöporna mot Noppikoski började jag huttra så mycket att jag hade problem att hålla ekipaget på vägen. Sex modiga plusgrader, hällregn, lite motvind och fartvind är ingen bra kombo. Jag kände också en mycket välbekant känsla av tunghet i bröstet och då bestämde jag mig. Inte en kilometer till. Inte värt att riskera hälsan. 26 mil är inte fy skam. Det är bra, rullsnitt på 26,1 km/h är jag nöjd med.

En utförligare blogg kommer sen! Bilarna äter jag upp själv. Nu ska jag dricka mer kaffe och vänta på Hasse. Har förflyttat min blöta gestalt in på Värdshuset Trollet.

0

Endorfinberonde träningsnörd, mamma och fjällräv och som driver en av Sveriges största cykelbloggar. Cyklar skog, fjäll och landsväg och trivs allra bäst i stigcyklarshorts med kaffetermos i ryggsäcken. Tävlar i MTB och åker skidor vintertid.

8 Comments

Lämna ett svar

CommentLuv badge

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

%d bloggare gillar detta: