Just nu matas jag av nyheter, av coronauppdateringar och allt är så mörkt i alla mina kanaler. Det är allvarligt så klart. Som fan rent ut sagt men i bland måste jag stänga av. Strunta i nyheter. Strunta i rubriker och strunta i notiser. Jag gör det jag kan i att hålla distans, inte träffa så många människor och jobbar hemifrån. Hittar sätt att koppla bort. Som att fota, gå i skogen och fortsätta träna. Låter min fotoninsta inte ha det minsta med varken träning eller corona att göra.
Jag fyller på med andra tankar. Som i dag när jag lät tusen tankar strömma fritt under 5 timmar. Allt från jäkla skitregn till en träningsplan för nästa säsong. Jag har ju semester. Mitt i mörkaste november är jag nästan ledig en vecka och en ledig dag är en bra dag att tänka tankar och vara ute i dagsljuset.
Det spås snö redan i morgon och jag cykla några av mina favoritstigar innan snön kommer. Eller helst av allt hade jag velat cykla allt vi har häromkring innan snön kommer men det hinner man inte på en kort novemberdag om man inte vill ta med pannlampan. Så jag gjorde upp en plan i morse vid frukosten. Fem timmar skulle jag vara ute och hinna med Böle, Fugelsta och Frösön. Det skulle börja regna vid tvåtiden. Och vid två börjar det bli mörkt.
Jag packade ned mycket energi ryggsäcken och fyllde en flaska med sportdryck. Jag skulle inte gå tom på energi idag. Strax efter nio cyklade jag mot Böle väl påpälsad eftersom det såg ut att vara kalla 3 plusgrader. Jag fick ta av mig buffen redan efter 20 minuter.
Jag sprätte på lite utförssegment, åkte tekniskt stappligt och räddade upp ett par lite kinkiga situationer innan jag rullade mot Fugelsta. Men regnet som kommit gjorde mig inte sugen att trampa dit på grusvägar och sedan ta asfalt tillbaka. Det skulle gå åt för mycket tid till transport och transport i regn lockade inte. Jag rullade över på Frösön och sedan vidare mot Spikbodarna och Lilljsön.
Och jag hann tänka på att det var riktigt misärväder och att jag i bland är lite för envis när jag kommer på saker. Ingen tvingade mig till fem timmar och allra minst när det efter 90 minuter började regna ochs kulle inte sluta förens jag var hemma. Men det bygger pannben tänkte jag. Och det är alltid tillfredställande att pricka av något man bestämt sig för.
Jag hann också tänka att jag trots allt ska lägga upp ett vinterträningsschema till mig själv. Liknande det jag körde för två år sedan. Då saknade jag cyklingen med happykompisarna som fick stå åt sidan för min träning. Nu har vi ställt in happymorningride och några happyevent blir det inte på länge. Jag kommer hursomhelst att träna mestadels ensam i vinter bortsett från de gånger Hasse och jag kan få till träning tillsammans. Och ärligt lockar det inte så mycket att ta sig ut de där riktigt tjuriga och kalla kvällarna eller dagarna i vinter utan sällskap som gör att tiden går fortare. Då är det bättre att jag får motivationen i från att pricka av planerade pass och få den digitala gemenskapen i Zwift. Den kanske blir ännu mer viktig i år när jag blir ensam på riktigt i stan.
Så tänket jag också att jag inte bara ska cykla i vinter. För den planerade träningen kan likaväl utföras på skidor. Den tanken och träningsplaneringen jag gjorde klart i huvudet fick mig att längta vinter, att få köra intervallpass och långa distanspass.
Och så gjorde de där tusen tankarna att fem timmar gick fort. Och jag var stark och kom hem med många kronor på Strava. Det är inte fy skam en onsdag i november.
Nu ska jag äta kladdkaka och sedan packa för ett par dagars äventyr med Cissi. Kommer nog med all säkerhet att återkomma till det!
5
