Det fina med att vara nybörjare

Är att utvecklingskurvan ofta pekar brant uppåt. Att känna att man utvecklas, blir bättre och känner att det är nytt och spännande varje gång. Så är det just nu när det kommer till rullskidåkningen. Jag är helt grön även om jag åkte litegrann förra sommaren.

Jag lär mig något nytt, tillåter mig att inte alls ha koll och struntar helt i om det går fort eller inte. Jag tycker det är läskigt när det går utför och det inte känns som jag kan stanna och att det går svindlande fort. Hastigheten i verkligheten är krypfart men upplevs som något helt annat. Men allt eftersom får jag till tekniken att hejda farten lite. Det går inte att bromsa som på skidor om vintern men det går att sänka farten. Jag börjar lita på min balans och trampar runt i svängar. Går ned i fartställning där jag vet att asfalten längre fram inte överraskar med hål, sprickor eller rejäla gupp.

Stakningen däremot behärskar jag även om det skiljer sig lite gentemot stakningen på vintern. Det är tryggt när allt annat kring rullskidåkningen inte är självklart.

I dag kändes det faktiskt bra och jag vågade lite mer än sist. Jag hade längtat att få ut och staka länge men revbenen har inte tillåtit den rörelsen sedan en vurpa för några veckor sedan. Jag tog en runda på gång- och cykelvägar runt Torvalla och Verksmon. En relativt platt runda med skapligt bra asfalt. Just det där med asfalt har jag fått en annan syn på. Det är väligt dålig asfalt på gång och cykelbanor och många gånger är den avskuren och bara grus en bit. Sånt jag nte tänker så mycket på när jag cyklar eller går men som blir läskigt på rullskidor.

Det blev en timmes åkning som räckte gott och väl. Armbågar ska vänjas vid alla stötar av hård asfalt och överkroppen är inte riktigt van stakningen ännu. Min handled är inte riktigt bra trots att det har gått ett år sedan olyckan. Det känns när jag stakar, cyklar och skriver på datorn. Jag får vara lite försiktig och inte gå all in direkt.

Så tanken är max två pass per vecka. Mer än så behövs inte för att underhålla stakningen inför vintern. Eftersom det är så roligt att vara nybörjare skulle jag kunna åka varje dag. Det är också det fina – aldrig är motivationen så stor!

2

Leave a comment

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

%d bloggare gillar detta: