Hej igen Böle!

I torsdags tog jag en kort premiärrunda i Böle medan Hasse fotade fågel nere vid Storsjön. Jag var superpepp på att testa en ny stig där och åka gamla godingar som Calles odöda kusin. En stig som fått ett nytt och roligt avslut. Det blev strax under en timmes fin cykling. I fredags cyklade jag ut dit innan middagen och kände att kroppen sakta men säkert börjar vakna till liv och den sega hostan jag dragits med sen förkylningen började ge med sig. Med ansträngningsastma och pollenallergi blir hostan alltid lite jobbigare och segare. Men hursom blev det ett par fina timar innan Hasse mötte upp mig på Frösön innan middagshandlingen. Numer tar det lång tid att ta sig ut till Böle och hem.

I dag blev det ännu ett besök i Böle och den här gången tillsammans med Hasse. Det är i bland lite roligare med sällskap och han har inte kört allt nytt som dykt upp. I kall vind men på fina torra stigar snurrade vi ett bra tag och drack kaffe på hygget. Jag hade tagit Auricen för att känna på hur den är på Böles leder. SM i Enduro kommer nämligen köra några sträckor där. Jag inser efter i dag att jag behöver få upp lite mer fart i kroppen och framförallt orka trampa hårt och fort på Auricen. Utför bromsar jag ju mindre nu vilket bara det gör att allt går lite snabbare även om det för tillfället är långt från förra årets fina åkning.

Det kanske är allra bäst i Böle just nu. Gräset har inte växt upp och man ser stigarna tydligt. Framåt sommaren brukar det växa igen ganska bra och det är spännande när man inte riktigt vet vad som döljer sig på stigen. Än är det några snöfläckar kvar men det går fort när det väl sätter fart.

Och på tal om att sätta fart får det gärna bli lite varmt så snön som ligger kvar på berget tinar bort. Nästa onsdag är det nämligen liftpremiär. Kul, jag längtar och ska försöka ta mig dit innan och trampa mig upp ett par gånger. Det hör liksom våren till och är bra för sega tunga ben.

Något annat som är bra är att bli fotad och inse att det här med positionen på cyklen kan förbättras lite efter en vinter på en fatbike utan dropper-post och bakåt-med-rumpan-vanan kommit tillbaka. Man skulle unna tro att jag ska ta sats och slänga mig ut för värsta droppet eller hoppet. Men jag rullar bara över en liten knöl…skyller på ringrostighet!

0

Leave a comment

CommentLuv badge

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

%d bloggare gillar detta: