Hocklaslingan och en avstickare i Voxna – två turtips!

Under våren som sommaren har jag följt facebookgruppen Vandra och cykla i Los och Orsa Finnmark. Följt deras uppdateringar om hur de färdigställt leder kring Los. Det har väckt min nyfikenhet och jag har haft cyklingen där på min buckletlist under sommaren. Jag brukar passera Los några gånger varje sommar och har tänkt många gånger att det borde vara fint att cykla där. Lika många gånger har jag passerat Finnmarken på andra sidan via E45:an och tänkt att stignätet måste vara stort men inte riktigt tänkt mig att cyklingen ska vara så bra. Finnmarken längs E45an är skog, skog och skog. Det är glest mellan samhällena efter riksvägen. Men jag har hört att det ska vara fina vandringsleder och min släkt på mammas sida är i från Finnmarken. Det är fint där försäkrade min morbror mig tidigare i somras. Men i bland är det långt mellan tanke och handling.

Nu när vi gjorde ett kort besök i Rättvik och tog vägen över Kårböle och Los ned för att slippa all trafik som är under crusingen passerade vi de där lederna jag tittat efter under sommaren. Vi hade cyklarna med oss och bestämt oss för att stanna till under resan hem. Göra två korta stopp för att få sträcka på benen och cykla nya stigar.

Via facebookgruppen läste jag tips om naturkartan där Los leder skulle finnas med. Via naturkartan hittade jag Ormtjärn/Voxna mtb-slinga. En led som ligger precis där vi brukar svänga av väg 301 och vidare på 296:an mot Kårböle. Här skulle det finnas tre slingor varav den längsta på 10 km.

De här två stoppen vi gjorde bjöd på otroligt fin cykling. En sån där cykling som är enkel men inte tråkig och som bjuder på otroligt fin natur. Även om vi var trötta efter mycket resande blev ett skönt avbrott i bilåkandet. Få trampa ur benen lite och se något annat än bara den gamla vanliga vägen. Eftersom vi var på väg norröver stannade vi vid Sandtjärn som ligger intill väg 296 för att äta medhavd middag innan vi tog oss an Hocklaslingan i Los.

Nöjda och trötta fortsatte vi norröver och sa till varandra att vi fått cykling väl värt ett stopp och även en omväg, och såklart cykling som är värt ett turtips på bloggen!

Ormtjärn/Voxna mtb-slinga 10 km

Eftersom slingan låg först på vår väg hem stannade vi till på timmerparkeringsficka en bit efter korsningen mot Kårböle och Los. Här skulle enligt Naturkartan tre slingor i det lilla skogsparti som ligger i en triangel mellan vägarna börja. Jag hade förstått att den gula slingan skulle vara den allra lättaste, den röda lite längre och den vita, milen bjuda på lite mer utmaning med sandstigar. Enligt beskrivningen fick man hålla tungan rätt i mun för att inte missa ledpilarna. Jag hade också läst mig till att mtb-slingorna hade gjorts med markägarens tillstånd!

Vi valde milen, vi ville helt enkelt få ut så mycket som möjligt att cyklingen där. Starten var tydligt utmärkt. Inga tveksamheter inte. Vi cyklade i väg, förväntansfulla och fick sedan kilometer efter kilometer av makalöst fina stigar. Stigar som ringlade sig fram i vitmossa mellan tallstammar. Slätt och fint och skog och stig som påminde om Rörbäcksnäs och Sveg. Vi cyklade fram och tillbaka och följde lätt markeringarna.

När den röda och vita slingan avvek mot Ormtjärnen ändrades karaktären lite och stigarna blev en smula mer kuperade. Fortfarande släta och lättcyklade stigar men genom blåbärsris och lila ljung. Efter några lite mer bitiga klättringar kom vi upp på höjd och fick utsikt över åsarna i fonden. Här började roliga sliriga sandstigar där vi fick hålla tungan rätt i mun innan vi kom ned på turens enda parti över skogsbilsväg.

Efter någon kilometer till vände vi tillbaka mot starten via de där vitmossiga stigarna som gör mig lycklig inombords. Cykelpropaganda helt enkelt!

Om orken och tiden funnits hade jag mer än gärna snurrat ett par varv till men vi hade en tur till på schemat.

Passar det alla?

Jag tänkte flera gånger att det här är cykling som verkligen passar de flesta. Från nybörjare, barn och till vana cyklister. Här behövs inte mer än en cykel med framdämpare och nivån på stigen är grön. Lätt med andra ord. Den vita och röda slingan innehöll ett brantare stigningar men inget som blir övermäktigt. Visst är sandiga stigar lite kluriga att ta sig upp och ned för men man kan alltid kliva av och gå.

Hocklaslingan 19.5km

Tänk er att få få cykla gamla cykelvägar från flottaritden. Då man tog sig längs med älven på dåtidens cyklar på stigar man byggde med enkla redskap. Det är en hissnande tanke och Hocklaslingan utanför Los och Ryggbo bjuder på just detta. Vandringsgruppen och cykelgruppen i Los har restaurerat och hittat många av dessa gamla färdvägar från 30-talet. Jag läste i deras kartbroschyr att de tagit hjälp av de som finns kvar i livet som när det begav sig cyklade dessa stigar. Häftigt!

Starten hittar man ett par kilometer efter vägen mot Fågelsjö. Man svänger av strax efter eller innan Koboltgruvan beroende på om kan kommer norr- eller söder i från. Precis efter man passerat bron över Västerhocklan finns en stor parkering och en informationstavla med kartor att hämta. Sånt är uppskattat när man inte är från trakten.

Härifrån fick vi ett par kilometers grusväg innan leden vek in på de gamla cykelstigarna och vägarna längs med ån. Lika släta och fina som vid Ormtjärn men med lite mer kupering emellanåt. Och emellanåt nästan spikraka i flera kilometer. Det var otroligt vackert, både skogen och älven som rann bredvid.

Vid några tillfällen fick vi kliva av cyklarna och leda dem över broar, broar som ställts i ordning för cyklingen och vandringen. Lika bra som iordningställandet var även markeringen efter slingan. Inga tveksamheter om var vi skulle och tydliga skyltar.

Hocklaslingan har märkts ut som blå, medelsvår som skyltarna säger. Det stämmer bra om man ser till längden som svårighetsgrad. 19.5 km kräver viss kondition men stigarna är inte särskilt tekniska men bitvis lite sugande över hyggen och blöta partier. Man får också ett längre parti grusväg när man vänder upp tillbaka till starten och den suger i trötta ben. Men vackra skogar väger upp. Precis som slingan vid Ormtjärn passar Hocklaslingan de allra flesta och man klarar sig gott och väl med en cykel med enbart framdämpning. Vill man finns det fina platser att stanna till vid efter stigarna längs med ån.

Det engagemang för cykling som lagts ned värmer ett cykelhjärta som mitt. Tänk vad många eldsjälar som jobbar för att skapa upplevelser och som lägger ned tid. Lika mycket värmer platser som Los som välkomnar cyklister i en tid av konflikter och starka åsikter om cyklingen. Det här är värt att uppmärksammas så att fler får upptäcka hur fin cyklingen är i Los och Orsa Finnmark. Enkel, fin och ger en fin upplevelse. Dessutom finns fler leder, som bland annat den långa sträckan mellan Ryggbo och Grästjärn. 41 km på stigar och vägar som används för flottningen.

Jag vill tillbaka, inte bara en gång utan flera. Jag vill också cykla andra delar av finnmarksleden som passerar. Tänker att det kan finns många fina guldkorn till stigar!

Så har ni vägarna förbi så stanna till!